Svensk EU-parlamentariker blir förhandlare för lagstiftning om hållbara batterier

Efter att länge legat bakom Kina kliver Europa allt mer fram som en elektrifierad region. I takt med det vill EU ta ett allt större helhetsgrepp kring batteriernas hela livscykel.

Det handlar då inte bara om att knappa in på asiatiska länders försprång inom utveckling och produktion, utan också miljöpåverkan.

EU-kommissionen har därför lagt fram ett förslag på ny lagstiftning för batterier. Nu står det klart att Jakop Dalunde som är EU-parlamentariker för miljöpartiet får uppgiften att vara förhandlare för den gröna gruppen i EU.

– Kommissionens förslag är ett viktigt första steg men som grön förhandlare kommer jag att vilja ställa ännu högre krav på andelen återvunnet material, säger Jakop Dalunde.

Det aktuella förslaget innehåller nya bestämmelser för återvinning av litium och kobolt, men skulle också innebära förändring för själva produktionen. Bland annat vill EU-kommissionen se att minst 12 procent av den kobolt som batterierna innehåller ska utgöras av återvunnet material till 2030. Fem år senare är tanken att andelen ska höjas till att utgöra minst 20 procent.

Ytterligare en del i förslaget är att alla batterier ska få en märkning som visar hur stort koldioxidavtryck de har. Om förslaget godkänns kommer märkningen införas redan sommaren 2024. För miljöpartiets Jakop Dalunde är det inte en dag för sent.

– Batterier på EU:s marknad ska vara hållbara och cirkulära. Om du köper en mobiltelefon, en elbil eller elektronik som innehåller batterier måste du som konsument alltid ha rätt till information om vilket koldioxidavtryck batteriet har orsakat. Jag vill att detta krav ska komma på plats betydligt tidigare än vad kommissionen har föreslagit, säger Jakop Dalunde.

Batterier ses som en viktig faktor för att skapa ett hållbart samhälle där värdefulla material återanvänds enligt idén om en ”cirkulär ekonomi”. Både batteribranschen och biltillverkare har insett att återvinning av elbilsbatterier är en viktig uppgift som även kan vara lönsam.

Svenska Northvolt hade redan från början som affärsidé att återvinna de metaller som importeras för tillverkning av nya batterier. Vid Northvolt Labs i Västerås krossas celler från uttjänta batterier för att utvinna nickel, kobolt och mangan som sedan används i produktionen av nya batterier. Målet är att hälften av batterierna som Northvolt tillverkar ska utgöras av återvunnet material år 2030.

Häromdagen drog Volkswagen igång en liknande verksamhet i tyska Salzgitter, där Northvolt också har ett finger med i spelet. Volkswagen hade där tidigare en fabrik för motorer som nu byggs om till batterifabrik tillsammans med Northvolt.  

Pilotanläggningen för återvinning har till att börja med en kapacitet på 3 600 batterier årligen. Tanken är att öka takten för att till slut kunna återvinna 98 procent av de gamla batterierna.