Sandberg: Elektrifieringen fortsatt ljus i mörkret
Fredrik Sandberg
14 feb 2021
Det är långt till Skåne från Stockholm. För oss som har kört äldre varianter av elbilar den sträckan brukar det ta tid. Jag har erfarenhet från Renault Zoe, Hyundai Ioniq, Nissan Leaf. Den typen av resor var inte för alla. Det blev rätt många laddstopp, och rätt sega sådana. Det har i stort sett varit för Tesla-ägare det där med att köra långt. Nu är det nya tider!
I det här numret tog vi ut tre olika elbilar, som i dag kostar lika mycket som de första bilarna som de stora bilföretagen lanserade, då med 10–15 mils räckvidd. Vi drog söderut. Teslan var tvungen att ladda flest gånger. De andra två bilarna krävde endast två laddstopp för en behaglig resa utan någon som helst räckviddsångest, och med över 20 procent kvar av batteriet vid målgång.
Både Kia e-Niro och Volkswagen ID3 presterade väl.
Det var en upplevelse. Det kändes faktiskt lite som en milstolpe. ID3 är också en bil som Volkswagen kan producera i volym, det är inte en bil som är en teknikuppvisning, eller en som går med förlust för varje sålt exemplar för att få ner snittförbrukningen på hela koncernens utbud.
Den är startskottet för någonting annat.
Varje bilmärke som släpper elbilar där långkörningen fungerar och där det finns en volymproduktion med i planerna är ett steg i rätt riktning.
Visst, det finns en marknad för bilar som bäst fungerar i städerna, men den marknaden tror jag fortfarande är en mindre del av vad folk efterfrågar. Köper man en bil för cirka 400 000 kronor så vill man kunna använda den i alla sammanhang. De mindre pendlarbilarna måste bli mycket billigare för att kunna konkurrera med ID3 och andra bilar som faktiskt fungerar när man vill sträcka på sig, och dra ner till Skåne från Stockholm och köpa äpplen.
Trots att utbudet av elbilar är begränsat, det finns till exempel ingen riktig kombi, så börjar vi se vart vi är på väg på försäljningsstatistiken. Elbilsförsäljnigen slår rekord på rekord. Inte bara i Sverige, utan i flera länder. I Tyskland låg elbilar på över 8 procent av försäljningen de två senaste månaderna. Det är en rätt konservativ marknad. Tyskarna har tagit tid på sig att omfamna elektrifieringen. Inte minst pågrund av att stor del av elen kommer från kolkraft. Men tro mig, elbilar kommer att göra fler människor medvetna om varifrån elen kommer, de kommer att göra skillnad i ett större energisammanhang.
Modellutbudet behöver dock öka för att fler ska våga ta steget. Frågan är bara varifrån de ska komma. Kina är på gång, och vår provkörning av Aiways U5 i det här numret visar att de nog kommer att kunna konkurrera. Framför allt prismässigt.
Vi har även provkört en lyxigare elbil från Lexus. Det är Toyotakoncernens första insteg i elbilsvärlden. Det visar sig att det inte lönar sig att vänta på att ta sig an ny teknik. Här finns förbättringspotential.
Men allt är inte bilar, elektrifieringen sprider sig. Även kollektivtrafiken har inlett en omställning, som går snabbt. Och busschaufförerna njuter lika mycket av den elektriska drivlinan som elbilisterna, med en bra och jämn acceleration och tyst förarmiljö. Men de går hårdare och mer än personbilarna. Det är onekligen intressant att se att batterierna klarar sig bättre än vad inköparna trodde.
Vi har blivit snuvade på ett par provkörningar till det här numret, pågrund av det där viruset. Men vi jobbar hårt på att få tillgång till bilarna, det är onekligen märkliga tider. Elektrifieringen fortsätter dock att vara ett ljus i mörkret.