Bli självförsörjande på el – så mycket kostar det

Vätgas i bilar ser inte i dag ut att bli framtiden, däremot är grön tillverkning av vätgas i små anläggningar lönsamt. Med små avses fastigheter med flera lägenheter eller villakvarter. För den som i dagens elmarknad vill bli självförsörjande i villan är det dock ett tag kvar innan det är lönsamt – men priserna på nyckelkomponenter faller. 

SKISS: Yellon

Elpriserna skenar. Vintern är på väg. Folk eldar i kaminen som aldrig förr och släcker ner hela husen för att inte stupa när elräkningen dyker upp.

Många har börjat titta efter solpaneler och i ilskan tänkt ett steg längre: ”nu jäklar klipper jag kabeln!”. Frågan är bara hur det ska gå till? Ett batteripack på 20 kWh som kostar över 100 000 kronor räcker kanske till en eftermiddag i svinkalla vintern. För att kunna klippa kabeln och skeppa loss från de dyra elräkningarnas gissel krävs större doningar. 

Och jag är ledsen, alla batteriälskare, vätgas är enda möjligheten i det land vi lever i. Solen går ner i november för att stiga upp någon gång i mars, aningen tidigare i Skåne. 

För att lagra energi över fyra månader från solel skulle det krävas ett batteripack på 4–5 MWh. Minst. Och då får man köpa typ Teslas industriskaleanläggning. En anordning som blir lika stor som huset, om inte större. 

Vätgas är lättare. Man kopplar sin överdimensionerade solcellsanläggning till en elektrolysör som delar vatten till väte och syre. Vätgasen sparas sedan i 300-bars-tuber. På vintern tillverkar sedan en bränslecell el av vätgasen. Elen går sedan till ett batteripack som laddas och som sedan kan ge rätt effekt till huset.

 

På eCarExpo i Göteborg förra året presenterade Thorbjörn Hammerth, vd för Familje­bostäder i Göteborg, och Per Löfstedt, projektledare på företaget Yellon, en studie över hur realistisk lockelsen är att koppla bort sig från nätet och bli själv­försörjande på el. 

Ett flerbostadshus med 44 lägenheter som är 100 procent off-grid kostar 40 miljoner kronor extra att bygga, enligt deras studie. Det innebär 900 000 kronor per lägenhet. Här når man break-even efter cirka 15–20 år, enligt deras beräkningar. 

Därefter är det en väldigt bra affär för den som äger och förvaltar fastigheten. 

När det kommer till villan ser det kärvare ut. Att göra kåken 100 procent off-grid kostar enligt deras beräkningar cirka 5 miljoner kronor. 

Deras off-grid-lösning är dock lyxigare än bara elsystemet, de har även tagit in vatten och avlopp i beräkningarna, det ska då till reningssystem. 

Enligt vätgaspionjären Hans-Olof Nilsson är det dock billigare än så, om man väljer att bara göra kåken självförsörjande på el. Han har en av få villor i Sverige som inte har någon matning överhuvudtaget. Hans över 500 kvadratmeter stora kåk får all försörjning från solpaneler där sommarens överskottsenergi  lagras i vätgastuber. 

– Mitt hus byggde jag mellan 2014 och 2021, det systemet kostade mig strax under 3 miljoner kronor. Skulle jag ha gjort det i dag, hade det nog landat på cirka 2 miljoner kronor. För en vanlig kåk som inte är lika stor, säg 160 kvadratmeter ligger kostnaden på 1,5–1,6 miljoner kronor. 

– Risken är att ett gammalt hus inte är lika välisolerat som nya är och att man då måste ha en extra vätgastank som lagrar ca 1000 kWh energi, och de kostar cirka 200 000 kronor styck. För ett normalstort hus behöver man cirka fyra tuber, det är 800 000 kronor, sedan går 800 000 kronor åt till resten av tekniken. Men man bör nog, som sagt, först se över hur väl isolerat huset är. 

Villan blir med andra ord dyr att göra självförsörjande – knappas lönsamt i längden beroende på hur elpriserna utvecklas.

– Å andra sidan är det inte speciellt lönsamt att köpa en elbil för över miljonen heller, säger Hans-Olof Nilsson. Har man råd med det, har man också råd med eget energisystem, resonerar han. 

Men större fastigheter som flerbostads­hus ser ju faktiskt ut att vara direkt lönsamt att koppla bort från nätet och ha egen elproduktion med vätgas som energilager. Break-even efter 15–20 år är inga konstigheter i den här typen av projekt. 

– Åren efter det är det extremt lönsamt för fastighetsägare, säger Thorbjörn Hammerth. 

Men kanske minns du att det faktiskt fanns ett sådant projekt. Platsen var Vårgårda i Västergötland. 

Ett miljonprogramsområde skulle renoveras, och varför då inte också samtidigt göra det självförsörjande på el? Det tyckte dåvarande vd:n för Vårgårdabostäder Jan Thorsson i alla fall. 

– Vi vill visa att även ett litet kommunalt bostadsbolag kan ligga i framkant när det gäller miljötänk, sa Jan Thorsson och presenterade planerna. 

Det hela föll dock ihop som en pannkaka. Renoveringarna blev för dyra, man byggde på ytterligare våningar och när byggbolaget började riva i de gamla 70-talskåkarna upptäckte man saker man inte planerat för. Att lägga en dyr vätgas­anläggning som lök på renoveringslaxen blev för mycket för kommunen. 

– Det blev väldigt mycket pengar, bara energianläggningen skulle motsvara vad en F-6-skola skulle kosta att bygga. Det är mycket pengar för Vårgårda, sa C-politikern och kommunstyrelsens ordförande Bengt Hilmersson till SVT. 

Och så var det det där med riskerna med att ha vätgaslagring i bostadsområde. 

Hans-Olof Nilsson är inte bara privat vätgaspionjär, han driver också företaget Nilsson Energy som har flera vätgasprojekt på gång, och som även har byggt en tankstation för vätgasbilar i Mariestad. Det var det företaget som skulle stå för installationen av vätgasanläggningen. Och enligt Hans-Olof Nilsson var allting klart med räddningstjänsten och MSB, och tillstånd för att bygga anläggningen var på plats. 

Men kommunen valde ändå att neka bygglov där gastankar skulle placeras bland hyreshus. För tidningen Elinstallatören lade kommunens byggchef Sabina Talavanic ut texten: 

– Vi hittar inte stöd i detaljplanen för att bevilja bygglov för en farlig verksamhet mitt i ett bostadsområde. Tekniken är väldigt intressant och miljömässigt bra, men anläggningen är tyvärr felplacerad.

Dessutom var det många hyresgäster som var oroliga för att explosiv vätgas skulle lagras i tankar i närheten av bostäderna. 

Vd:n för bostadsbolaget fick gå, politikerna stoppade planerna och det ledde till ett mindre bråk i Alliansen, där en folkpartist ville att projektet skulle fortgå. Nu är allting nedlagt. 

– De har solpanelerna kvar. Det är väldigt synd, det var ett fantastiskt projekt, och hade verkligen blivit en modell för andra, säger Hans-Olof Nilsson. 

Nyligen köpte investeringsbolaget Qarlbo 51 procent av Nilsson Energy. 

– Det har gjort att vi kunnat anställa. Vi är 14 personer nu, för ett par år sedan var vi bara tre. 

I all den upphetsning och konflikt som har varit under vintern i energifrågan puttrar vätgasentusiasmen i det tysta.
Och om man ska tro Hans-Olof Nilsson, Thorbjörn Hammerth och Pär Löfstedt kan det gå fort när väl tekniken är satt i rullning. 

De uträkningar som presenterades på eCarExpo visade framför allt att större fastigheter är lönsamma redan idag med rimlig avbetalningstid.

Thorbjörn Hammerth var tidigare engagerad i Vätternhem där han drev på för att förverkliga de planer han tagit fram med Pär Löfstedt. Alltså större fastighet med ett 40-tal lägenheter som var självförsörjande på el, vatten och avlopp. 

Men likt Vårgårda blev motståndet för stort. Enligt Hammerth var många tveksamma och frågade sig varför just deras kommun skulle gå i bräschen.

– Det fanns också en rädsla och vi fick ingen draghjälp från kommunen. Det var mycket fokus på riskerna, aldrig att det kunde ge bra saker, att vi kunde vara ledande i bygget av ett hållbart samhälle, säger han. 

Nu sitter han som vd på Famijlebostäder i Göteborg och har inte gett upp. 

– Vi tittar nu på ett mindre projekt, där vi ska konvertera befintligt bestånd. Och skala upp det lite lagom. En anläggning på 20–40 lägenheter. Vi gör ingen nyproduktion, inga stora renoveringar.

– Att visa att det går och att det är lönsamt skulle skynda på processen makalöst. Stora projekt dras ofta med stora floskler. Vi vill visa med ett litet projekt att det fungerar. 

Havsbaserad vindkraft och vindkrafts­parker på land har blivit allt svårare att etablera. Många protesterar mot det estetiska och Försvarsmakten säger för det mesta nej. Med decentralisering av elsystemet slipper man detta problem. Solceller eller mindre vindkraftverk kan knytas till fastigheten som sedan lagrar el. 

Hans-Olof Nilsson, Pär Löfstedt och Thorbjörn Hammerth är alla tre övertygade om att energilager i form av vätgas där hus kan kopplas bort från elnätet (även om de har anslutning kvar i nödfall) skulle frigöra el till industrin. 

– Det här är redan lönsamt på större fastigheter, vilket innebär att när det här väl är satt i rullning kan det gå fort. Priserna kommer att falla ytterligare, framför allt på elektrolysörer och bränsleceller. Skulle vi få en massiv utrullning av självförsörjande system skulle det frigöra en enorm kapacitet till industrin. 

Hans-Olof Nilsson talar naturligtvis i egen sak. Men när teknik blir lönsam och bättre, kan det gå fort att få den på plats, menar han. Det finns dock hinder, och ett sådant är att energibolagen måste tänka om och inte motarbeta decentralisering av elnätet. 

– Vi fick mycket kritik för att vi förstörde kollektiva energisystem när vi drev projektet i Jönköping, men vi ser det som att vi kompletterar de kollektiva, säger Hammerth. 

– Vi ser ju redan nu vilka problem elsystemet har. Energin kommer inte att räcka. Det här sa vi för tre fyra år sedan. Det var ingen som trodde på det då. Jag kan inte se annat än att batterier och vätgas är det snabbaste sättet att ställa om, säger Pär Löfstedt. 

– Med de elpriser vi har i dag och de fluktuationer vi ser kan återbetalningstiden minska rejält, enligt Hammerth. 

Ett annat hinder är att det inte finns ett nationellt regelverk, säkerhetsbedömningar blir godtyckliga. Har man en kommun som är intresserad och eldsjälar som driver på, kan tillstånden ordnas, i andra kommuner blir det nej. 

En kommun full av eldsjälar är Mariestad, där en förskola som är självförsörjande på el nyligen invigdes. Det de väntar på är en elektrolysör som har blivit försenad, på grund av halvledarbristen. Där har alla tillstånd gått igenom och bygget är klart. 

– Vi ser nu hur stormar blir vanligare, träd som faller över ledningar, och i Skåne blev tusentals kunder nyligen utan ström. Det händer inte om du har eget energisystem. Och vem vill inte vara självförsörjande på el? säger Hans-Olof Nilsson. 

Ett villakvarter med 25 hus som nu byggs ska dela på vätgasutrustningen och merkostnaden för varje hus blir cirka 900 000 kronor, enligt Hans-Olof Nilsson. 

Priserna på centrala komponenter är också på väg ner. Enligt många tros elektrolysörerna fortsätta minska i pris, ner till 85 procent av dagens priser. Bränslecellerna beräknas minska i pris med 90 procent på sikt. Tankarna är dyra och enligt Hans-Olof Nilsson kommer priset att fortsatt vara höga. Det håller inte Pär Löfstedt med om: 

– Tankarna är svindyra, men det pågår projekt där de kan bli billigare och effektivare, det är ett projekt på nordisk mark. Jag får inte säga mer. Men det är på gång. Om något år kanske, säger Pär Löfstedt. 

En viktig del i att få minskade priser är massproduktion. Frågan är då om bilindustrin kommer att satsa på tekniken och om den kommer att slå igenom. 

– Det är klart att det skulle hjälpa till i att få massproduktion från bilindustrins sida, men vi ser även utan den en större efterfrågan och EU-stöd kommer att göra att priserna blir lägre, säger Hans-Olof Nilsson.