Sandberg: Det är som om frisk luft och god hälsa hör ihop

När den här tidningen skickas till tryck har 19 000 människor världen över dött av covid-19-viruset (25 mars). Cirka 425 000 människor är i skrivande stund smittade. När du läser den här tidningen kommer siffrorna att vara högre. Världsekonomin ser också ut att ta rejält stryk av pandemin, genom de karantänåtgärder som bromsar in handel och produktion. Inte minst bilindustrin är drabbad.

Utan att på något sätt förminska den tragedi som viruset orsakat och orsakar för tusentals människor kan det ändå vara värt att påpeka att dödssiffrorna från någonting som inte har med virus eller bakterier, att göra är betydligt värre. Varje dag dör 10 000 människor av utsläpp från fossila energikällor, enligt en studie publicerad i tidskriften Cardiovascular Research. 

År 2015 kunde 3,6 miljoner människors för tidiga död ha undvikits om utsläppen gick ner till noll. 

Bara i några länder, som Colombia, Afghanistan och Syrien, är risken större att dö av våld än av utsläpp. 

Jag menar inte att vi ska stänga ner samhällena, som vi i stort sett har gjort i samband med coronautbrottet, för att få bort gifterna ur luften vi andas. Vi behöver energi för att klara det moderna samhället och kunna försörja 7 miljarder människor – men energin måste komma från annat håll. 

Även om vi med utsläppen inte ser den direkta kopplingen mellan dödsfall och dess orsak är dödligheten som beror på fossila energikällor betydligt värre än den epidemi som nu rasar.  

Och utsläppen förvärrar dessutom överlevnadschanserna för dem som drabbas av covid-19. 

Forskare som analyserade coronaviruset sars utbrott i Kina 2003 fann att infekterade människor som bodde i områden med mer luftföroreningar hade dubbelt så hög risk att dö än på de mindre förorenade platserna. 

– Patienter med kroniska lung- och hjärtsjukdomar orsakade eller förvärrade av långvarig exponering för luftföroreningar är sämre i stånd att bekämpa lunginfektioner och riskerar i högre grad att dö. Detta är sannolikt också fallet för covid-19, säger Sara De Matteis, på Cagliari University i Italien, till The Guardian. 

Det är som om frisk luft och god hälsa hör ihop. 

Men karantänåtgärderna som har vidtagits av covid-19-utbrottet visar också hur en annan värld kan se ut. 

I mars minskade det giftiga moln av kväveoxid som som kraftigt legat över Europa. Satellitbilder över Kina visar samma sak. Koldioxidutsläppen minskade med 5–10 procent i New York, då trafiken minskade med 35 procent. 

Och under några månader i år (förhoppningsvis blir pandemin inte mer långvarig) kommer vi att få bättre luft. 

Kanske blir det här ett uppvaknande för fler – att vi måste göra någonting åt utsläppen. Att det finns alternativ till smog och tunga koldioxidutsläpp. 

År 2020 skulle ju bli elbilens genombrottsår, det är nu det skulle hända. Men låt oss inte förlora hoppet. De stora investeringarna har gjorts, bilindustrin har redan påbörjat omställningen. Batterifabriker byggs i allt större skala. 

Låt oss ta vara på den friska luften vi får under pandemin och öka takten i omställningen när hjulen väl börjar rulla igen.