Dyredand: En bilvårdares bekännelser

Åh, plusgrader, torra vägar och solsken! Våren närmar sig – mitt leende och inre lugn öppnar sig likt snödropparna (Galanthus nivalis) i vår trädgård. Jag är verkligen ingen vinterfantast. Kyla är inte mitt favoritelement, hela kroppen drar ihop sig och det är extra kämpigt att hålla bilen ren. För den här gången ska jag skriva om bilvård. Hur vårdar du din bil? Blir det maskintvätt när dörrhandtagen knappt syns under smutslagret eller är du likt mig frekvent besökare i GDS-hallarna? I bagaget på min bil står en korg med pumpflaska fylld med avfettning efter säsong. Stark på vintern, en lättare blandning för sommaren. I korgen ligger också ett gäng olika mikrofiberdukar.

Efter avspolning i gör det själv-hallen används en duk för dörrkarmar och fönsterlister, en annan för rutor. Till karossen gäller sämskskinn. Men det används givetvis bara de gånger som schampot och den stora tvättsvampen har varit med i rengöringsprocessen. När bilen har torkat och rullat in i garaget åker vinylglans och en annan svamp fram, däcksidorna ska givetvis återfå sin djupsvarta men inte alltför högglansiga uppsyn.

Med jämna mellanrum ska interiören dammsugas, extra frekvent vintertid när mattorna blir fulla med småsten på nolltid. Stolarna bör ges extra omsorg så att man får bort smuts i klädselns eventuella skarvar. Till min stora glädje har min Hyundai Ioniq 5 ett elluttag i baksätet. Och med V2L-funktionen (Vehicle-to-Load) kan jag med hjälp av en omvandlare kopplad till bilens laddport använda dammsugare eller högtryckstvätt utan tillgång till elnätet. Jag har dock inte känt behovet att ”bilvårda ute i det fria” … För dörrsidor, instrumentpanel och pekskärmar används en specifik mikrofiberduk. Gärna en mindre borste också för att komma åt i alla skrymslen.

Att en välhållen bil håller bättre säger sig självt. Har man som jag lyxen att ha garage till alla sina bilar minskar slitaget avsevärt – väder, vind och sol alla de timmar som bilen står still sliter mer än vad man kan tro.
Låt mig bjuda på två tips: I samband med däckbyten brukar jag skruva loss stänkskydd och delar av innerskärmarna. På en bil hittade jag totalt över 1,5 kg sand och grus bakom plasten i de fyra hjulhusen! Och gör för vana att plocka bort löv som samlas nedanför vindrutetorkarna och kring motorhuvens gångjärn. Löv kan bli lömska fuktsamlare. Som bilvårdentusiast har jag aldrig kunnat äga en svart bil. Jag vet att många hardcore- putsfantaster gillar utmaningen i att få pli på en svart lack. Men där går gränsen för mig, för när salt och slasksäsongen har passerat följer några veckor av pollen, vilket syns extra tydligt på mörka karosser.

Häromdagen mötte jag min överman i bilvårdsentusiasm vid en laddstolpe. Och notera att jag beskriver oss som entusiaster istället för pedanter. I Svenska Akademiens ordbok är ”pedant” väldigt negativt beskrivet. Hursom, denne trevlige Renault Zoe-ägare visade stolt en trasa som användes för att rengöra linsen till backkameran. Han fortsatte med att berätta om förträffligheten med att slippa trycka på sitt nyckelkort för att låsa/låsa upp bilen. Nyckelkortet var dessutom placerat i en skyddande ziplockpåse!
Som jag njöt! Det är en dylik bilägare man vill stöta på när man ska köpa begagnad bil. Njut av våren, vi ses vid laddstolpen – eller i tvätthallen!