Pandemin kan bromsa kolet

Serie. Framtidens el, del 3

Allt tyder på att världens elbehov kommer öka kraftigt under kommande decennier. Samtidigt måste utsläppen från fossileldad energiproduktion pressas ned kraftigt. I Europa är kolkraften under stark press, Sverige har stängt sitt sista kolkraftverk, och den förnybara elproduktionen ökar snabbt. Men i andra delar av världens byggs fortfarande kolkraften ut, samtidigt som sol- och vindelsproduktionen expanderar. Men pandemin har också förändrat förutsättningarna, troligen till fördel förnybar energi.

Text: Björn Åslund | Foto: Istock photos mfl

De andra delarna finns här:
1. Vindkraften byggs ut i rekordfart
2. Framtidens elsystem blir annorlunda – stor omställning av elsystemet väntar
4. Otydligt regelverk hindrar batterilagring i Sverige

Världen behöver fossilfri el i massor

I takt med ökat välstånd runt om i världen ökar behovet av el. Att bygga ut världens elproduktion och samtidigt rädda klimatet är en enorm utmaning, då många länder fortfarande bygger kolkraftverk. Men covid-19-viruset kan välta kolplanerna över ända. 

Användningen av el ökar dubbelt så snabbt som den totala energianvändningen, enligt de beräkningar som gjorts av det internationella energiorganet IEA. Den ökningen syns i två tydliga trender: dels att mycket pekar på en snabb utbyggnad av förnybar elproduktion, dels den mer negativa trenden, bland annat för klimatet, att det fortfarande byggs mycket koleldad elproduktion. 

Först tittar vi på framtiden för den förnybara energin globalt. IEA bör ha hyfsad spaning på framtiden. Deras rapport ”Renewables 2019” är en prognos fram till 2024 för utbyggnad av den förnybara energin inom el, värme och transporter.

IEA tror att den förnybara elproduktionen globalt kommer att växa med 1 200 GW effekt fram till 2024, vilket är en ökning med cirka 50 procent. Den största tillväxten kommer inom el från solceller, där IEA tror på mer än en fördubbling av kapaciteten fram till 2024. Solceller beräknas stå för 60 procent av den förnybara ökningen, och landbaserad vindkraft för cirka 30 procent. Havsbaserad vindkraft beräknas ge 4 procent av ökningen, och biobaserad kraft ungefär lika mycket.

Men IEA har ett alternativt scenario, där den förnybara elproduktionen ökar ännu mer, då med 1 500 GW fram till 2024. Detta kräver dock mer från politik och beslutsfattare, bland annat att man reder ut oklarheter i regelverk. 1 200 eller 1 500 GW är dock långt under det globala behovet av förnybar elproduktion, bedömer IEA.

– Förnybar energi är redan världens andra största inom elproduktion, men utbyggnaden behöver accelerera om vi ska klara långsiktiga mål om klimat och energibehov, säger Fatih Birol, som är IEA:s högste chef.

Planer på kolkraft. Även om förnybart är på uppgång tycks den fossila kolkraften långt ifrån uträknad, även som Stockholm Exergi har stängt sista svenska kolkraftverket, Värtaverket, som stod för 20 procent av Stockholms CO²-utsläpp. Om vi riktar blickarna mot Kina, som lyckats etablera en image om att vara världsledare inom tillverkning och installation av solceller och vindkraft, så finns även en annan bild. 

De största energibolagen i Kina vill bygga 300 till 500 nya kolkraftverk fram till 2030. Planen är att kolkraften ska få öka till 1 300 GW effekt framtill 2030, vilket är en ökning med 290 GW.  Enbart Kinas kolkraft är alltså i storleksordning av hur mycket den förnybara elen beräknas byggas ut globalt under de kommande fem åren. Lägg till det att kolkraftverk byggs och planeras i många andra länder i Asien och Afrika. 

Broms för kolkraft. Men utvecklingen möter oväntade hinder, som i USA. Där lovade Donald Trump att få fart på kolindustrin. Men under 2019 stängde kolindustrin i USA ner kraftverk med en sammanlagd kapacitet på 15 100 MW, berättar Ny Teknik. Energiföretag har under förra året stängt ner eller omvandlat kolkraftverk med kapacitet för att försörja 15 miljoner hushåll, enligt siffror från USA:s energimyndighet EIA.

Bland annat finns tecken på att viruset ytterligare dämpar intresset för kolkraft. Carbon Tracker, en tankesmedja som analyserar energimarknaderna, har släppt en analys om effekterna av covid-19. Man konstaterar att gaspriserna är de lägsta på flera decennier och oljepriser har sjunkit kraftigt. Samtidigt har priserna på EU:s utsläppsrätter (som behövs för att bränna fossil energi) sjunkit med 45 procent i mars.  Till detta lägger Carbon Tracker att efterfrågan på el fallit kraftigt på grund av politiken med social distansering för att ge smittskydd.

Carbon Tracker räknar med att världens kolproduktion i år kommer falla mellan 6,8 och 20,3 procent på grund av minskat kraftbehov. Redan 6,8 procent är den snabbaste minskningen hittills i historien.

Carbon Tracker bedömer att den globala recessionen dessutom kommer stoppa utbyggnad av nya kolkraftverk, då de får svårighet med finansieringen.

Pandemin har också väckt förhoppningar om att höja tempot på den omställning av energi- och elproduktion som klimatet kräver. De kraftfulla åtgärder som ska lindra pandemins ekonomiska effekter är ett unikt tillfälle att främja hållbara klimatlösningar, anser bland annat IEA.

Världens regeringar har ett enastående tillfälle att minska sitt fossilberoende, skriver IEA:s ordförande Fatih Birol i ett uttalande. Han uppmanar världens beslutsfattare att noga tänka över hur de utformar de stimulanspaket som ska lindra pandemins ekonomiska skadeverkningar:

– Storskaliga investeringar för att främja utveckling, spridning och integrering av klimatvänlig teknik – som solenergi, vindkraft, vätgas, batteriteknik och koldioxidinfångning – bör vara en central del av regeringarnas planer, för det kommer både att stimulera ekonomin och skynda på omställningen till förnybara energikällor, menar Fatih Birol.

På bara några månader så har covid-19 ställt energimarknaderna på ända. Kolet tycks ta stryk ordentligt, och framtiden talar alltmer för förnybar energi. Den nödvändiga omställningen till en fossilfri värld kan få en rejäl knuff i rätt riktning.

Europa: Kolet backar och förnybart tar över

Europa ser ut att vara den region som snabbast överger den fossila elproduktionen. Kolet backar snabbt och ersätts främst av ny vindkraft. Bara under 2019 tappade kolkraften med 19 procent inom EU-området.

Runt om i världen, åtminstone innan covid-19 slog till, fanns stora planer på ny kolkraft. Men framför allt i Europa, så går kolkraften kräftgång sedan flera år tillbaka.

Utbyggnad av vind- och solkraft, men också högre priser, har bidragit till att kolkraften i EU minskar i allt snabbare takt. Under 2019 så överskred vind- och solkraft för första gången kolkraftens elproduktion. Den förnybara energi har blivit billigare än den fossila energin i många delar av EU.

Minskning av kolkraft beror främst på handeln med utsläppsrätter som blivit dyrare, berättar nyhetssajten Euractiv. Sedan 2017 har priset på kol ökat från cirka 5 euro per ton till drygt 25 euro. Att använda kol för elproduktion är helt enkelt inte lika lönsamt längre.

Minus 19 procent kol. Globalt väntas el från kolkraft ha minskat med ungefär 3 procent under 2019, motsvarande drygt 300 TWh. Jämfört med året innan är det en rekordsiffra. Men utvecklingen är särskilt tydlig inom EU.

Enligt de siffror som Euractiv refererar till har kolkraftsproduktionen minskat med hela 19 procent i EU under första halvan av 2019 jämfört med samma period året innan. I Tyskland är siffran minus 22 procent och i Irland hela 79 procent.

I Central- och Östeuropa märks dock inte samma trend. Detta ska bland annat bero på att vind- och solkraft inte har installerats där i samma utsträckning som i andra delar av Europa.

Storbritannien, kolkraftverkens födelseland, hade under 2019 för första gången producerat mer el från fossilfria kraftverk än från kraftverk som drivs av fossila bränslen, uppger elbolaget National Grid. Vind-, sol-, vatten- kärn- och importerad kraft stod för 48,5 procent av landets el förra året, medan fossila bränslen som kol och naturgas stod för 43 procent. Resten kom från biomassa. 

Vindkraft upp 27 procent. Vindkraften har fått upp farten i Europa, visar statistik om utvecklingen under 2019 från den europeiska branschorganisationen Wind Europe.

Vindkraft stod för 15 procent av elanvändningen 2019 inom EU, visar den statistiken. År 2019 ökade installationerna av vindkraft i Europa med 27 procent jämfört med 2018. Mer än en tiondel av den nya vindkraften inom EU 2019 installerades i Sverige, som hamnar på fjärde plats efter Storbritannien, Spanien och Tyskland.

Cirka 19 miljarder euro investerades i vindkraft under 2019, men tempot måste upp ordentligt för att nå EU:s mål om klimatneutralitet enligt EU:s Gröna giv. Dubbelt så stor mängd vindkraft måste installeras per år, är slutsatsen från Wind Europe.

Hur det blir framledes är svårt att spå. Coronakrisen har ju bromsat mycket ekonomisk aktivitet, vilket minskat efterfrågan på el. Den snabba utbyggnaden av vindkraft har också gjort att det tidvis är negativa elpriser, om det blåser mycket. Detta signalerar ju till marknaden att dra ned på investeringarna i vindkraft.

Något som också sätter käppar i hjulen för vindkraftens expansion är det faktum att Europa i mycket är tätbebyggt. Tyskland är ett tydligt exempel. Där har man cirka 30 000 vindkraftverk, men det börjar bli allt svårare att hitta lämpliga platser. Även komplicerade tillståndsprocesser har bromsat utbyggnaden. På två år har utbyggnadstakten av vindkraftverk sjunkit med 80 procent i Tyskland.

Regeringen har även lagt förslag på en ny avståndsregel för hur nära bebyggelse vindkraften får sättas upp. Förslaget, som anses bromsa utbyggnaden, anger att vindturbinerna inte får placeras närmare än en kilometer från närmaste bebyggelse. 

Bygga till havs. Svårigheterna att bygga på land pekar istället mot havet. Under 2019 installerades rekordmycket ny vindkraft i europeiska vatten, enligt statistik från Wind Europe förmedlad av branschorganisationen Svensk Vindenergi. 

Kostnaderna har sjunkit signifikant och det är nu billigare att bygga vindkraftsparker till havs än att bygga nya produktionsanläggningar för gas, kol och kärnkraft, uppger WindEurope.

Förra året installerades 3,6 GW ny kapacitet havsbaserad vindkraft, fördelat på tio parker. Storbritannien stod för nästan hälften av den nya installerade kapaciteten (1,7 GW), därefter Tyskland (1,1 GW), Danmark (374 MW) och Belgien (370 MW). 

EU:s så kallade Gröna giv ska bidra till ett klimatneutralt EU senast 2050. I åtgärdspaketet spelar vindkraften en bärande roll. I en rapport från EU-kommissionen slås fast att det behövs minst 230–450 GW ny havsbaserad vindkraft för att ställa om till ett fossilfritt europeiskt energisystem. Inom ramen för EU:s Gröna giv planerar EU-kommissionen under 2020 att presentera en strategi för havsbaserad vindkraft.

Även solelen växer. Globalt tror alltså IEA att solceller kommer stå för merparten av den nya elproduktionen. Men Europa tycks inte ta täten. I Sverige står solelen för 0,39 procent av den producerade elen, men blickar vi ut över hela Europa klättrar siffran till cirka 4 procent. 

I topp i Europa ligger Tyskland, där solceller idag svarar för 8 procent av elbehovet. Tyskland är det land i världen som har mest solkraft per capita, cirka 550 watt. Tvåa är Australien med cirka 460 watt och trea Japan, 440 watt. I Sverige är siffran blott 68 watt. 

Att solelen växer snabbt i Europa kan man se i ”PV Status Report 2019” från Joint Research Centre vid EU-kommisionen. Den visar utvecklingen för 2018. Då fick EU-länderna 20,7 GW ny förnybar produktion. Solelen stod för 9 GW av ökningen, dock var vindkraftens utbyggnad lite större med 9,7 GW.

Men den förnybara energin och sol-elen måste växa betydligt snabbare om EU ska kunna nå energi och klimatmål.

I ”PV Status Report 2019” har man räknat att till 2030 behövs det hela 825 GW solceller, om man ska nå en 80 procents reduktion av växthusgaser inom kraftsektorn till 2035. 

För att nå sådana ökningar kommer det sannolikt krävas stöd från politiken.

– Det finns en enorm politisk vilja inom EU att satsa på solenergi. Vi får hoppas att stimulanspaketen efter corona har fokus på den förnybara energin, säger Anna Werner, vd vid Svensk Solenergi.

Det finns en enorm politisk vilja inom EU att satsa på sol-energi.

Solcellsbranschen verkar ha klarat sig hyfsat hittills genom coronapandemin trots dess beroende av solpaneler från Kina.

– Då Kina stängde ner sina fabriker fanns det lager i Europa. I dagsläget är det bara mindre förseningar i leveranserna. Och än så länge har folk inte slutat beställa solceller, men på sikt kan pandemin också drabba oss, säger Anna Werner.

Fotnot: I nästa del av serien Framtidens energi ska vi titta på lagring av el.