Vindkraften byggs ut i rekordfart

Serie. Framtidens el, del 1

I detta nummer inleder Elbilen en artikelserie om framtidens elförsörjning. Elbilar är ju en av många faktorer som väntas öka samhällets elbehov under kommande decennier. Men energibranschen jobbar för fullt med att lösa alla utmaningar – de är många – när allt mer ska drivas av el. I detta första reportage berättar vi om hur framtidens el i Sverige ska produceras.

Text: Björn Åslund | Foto: Anders Westergren

De andra delarna finns här:
2. Framtidens elsystem blir annorlunda – stor omställning av elsystemet väntar
3. Pandemin kan bromska kolet
4. Otydligt regelverk hindrar batterilagring i Sverige

D e kommande årtiondena behöver Sverige mycket mer el, samtidigt som kärnkraften troligen avvecklas. Hoppet står till den förnybara energin. Och vindkraften byggs faktiskt ut i ett snabbt tempo, men är det tillräckligt? 

Sveriges välstånd bygger till stora delar på el. Vi har många tunga industrier som kräver massor av el. Sverige ligger ungefär på åttonde plats bland världens länder i elanvändning per capita.

Den svenska elproduktionen var cirka 164 TWh 2019, och vi har ett överskott på cirka 35 TWh som säljs till våra grannländer.

Allt talar för att vi behöver mycket mer el i framtiden. Om alla bilarna elektrifieras beräknas behovet öka med 12 TWh. Men mycket annat pekar på ökande elbehov, som ökande befolkning, nya industrier som serverhallar och elektrifiering av stål- och cementindustrin.

Samtidigt står elsystemet i Sverige inför stora förändringar. Många produktionsanläggningar för el faller för åldersstrecket om 15–20 år. Fram till nyligen fanns det ett politiskt mål om 100 procent förnybar el till 2040, dock utan stängning av kärnkraften med politiska medel. Det var en del av energiöverenskommelsen mellan fem riksdagspartier från 2016, men som sprack i fjol i december, vilket förstås riskerar långsiktigheten i energipolitiken.

I dag pekar Energimyndighetens scenarier på att det kan komma att krävas en utbyggnad av förnybar elproduktion på upp emot 100 TWh i årlig energivolym till år 2040.

”Vattenkraft och kärnkraft har stått för merparten av den svenska elproduk- tionen.”

De senaste decennierna är det vattenkraft och kärnkraft som stått för merparten av den svenska elproduktionen. Successivt renoveras vattenkraftverken och fortsätter producera, men några kärnkraftsreaktorer börja falla för åldersstrecket.

Vattenfall håller på att stänga de två äldsta reaktorerna vid Ringhals. Ringhals 2 stannade den 30 december 2019 efter 44 års drift, och Ringhals 1 ska stängas vid slutet av detta år. Stängningarna är affärsmässiga då Vattenfall funnit fortsatt drift ekonomiskt ohållbart.

Kärnkraften lever vidare

Men andra reaktorer ska fortsätta ge el under flera årtionden framåt. Under tio års tid har Vattenfall gjort omfattande moderniseringar vid Ringhals 3 och 4 samt Forsmark 1, 2 och 3.

I Oskarshamn har det funnits tre reaktorer i drift. O2 stängdes 2016 och O1 togs ur drift 2017. För O3 finns beslut att den ska drivas till 2045 – bolaget OKG:s ägare Uniper uppger att det finns planer att försöka driva den ytterligare längre.

Sverige kommer inte att behöva importera el för stängd kärnkraft. För närvarande har Sverige gott om el i systemet, uppger man från Vattenfall.

Men från vissa politiska håll höjs rop på utbyggd kärnkraft, som en lösning på framtida elbehov. Kraftindustrin verkar måttligt intresserad.

Men den bilden stämmer inte riktigt, enligt Carl Berglöf, kärnkraftsexpert vid organisationen Energiföretagen Sverige:

– Fortum kan tänka sig ny kärnkraft i Sverige, man tänker sig då mindre modulära reaktorer. Även Uniper har meddelat att man håller öppet för ny kärnkraft i Sverige.

Från Vattenfall är tongången en annan.

– Ny kärnkraft ligger väldigt långt bort och är ingen relevant diskussion i dag, säger koncernchefen Magnus Hall, citerad av Dagens Nyheter.

Carl Berglöf fortsätter:

– I dag ger inte elmarknaden tydliga incitament för ny kärnkraft. Men det finns jätteutmaningar i det framtida elsystemet, då effekt kan bli hårdvaluta. Där kan kärnkraften ha en stark systembärande funktion.

Så kärnkraft efter 2040 kan nog inte uteslutas, eftersom den kan bidra med fossilfri el och effekt där mycket el används.

30 procent vindkraft

Det behövs alltså massor med ny elproduktion. Framtidens nya el kommer sannolikt främst från vindkraften. De senaste åren har också utbyggnaden satt fart ordentligt. Om tre år står vindkraften för 30 procent av den svenska elanvändningen, vilket kan jämföras med 12 procent för 2019. Denna prognos kommer från organisationen Svensk Vindenergi.

Under 2019 togs beslut om vindkraftsinvesteringar med en sammanlagd effekt på 2 506 MW, enligt statistik från Svensk Vindenergi.

– Orsaken till investeringsvågen är bland annat den politiska energiöverenskommelsen. Den visar att spelreglerna och energipolitiken har en långsiktighet, säger Mattias Wondollek, ansvarig för elnät och marknad, Svensk Vindenergi.

– Lägg till det sista chansen att få komma med i elcertifikatsystemet, samt att kostnaderna för ny vindkraft rasat till en nivå där det räcker med elpriset för att täcka investeringarna, uppger Mattias Wondollek.

Svensk Vindenergis sammanställning visar att det beslutats eller aviserats vindkraftsinvesteringar på nära 90 miljarder sedan energiöverenskommelsen. Prognosen är att vindkraften kommer att fördubblas från dagens cirka 20 TWh till omkring 45 TWh år 2023.

– Det är glädjande att utvecklingen ser ljus ut de närmaste åren. Men på längre sikt ser vi vissa utmaningar. När två partier nu har lämnat energiöverenskommelsen, kan jag inte nog understryka vikten av att genomföra de två återstående löftena i uppgörelsen för att säkra fortsatta klimatviktiga investeringar i förnybar elproduktion, säger Charlotte Unger Larson, vd för Svensk Vindenergi, i ett pressmeddelande.

– Det skulle behövas ett stopp för elcertifkatsystemet så att man inte överbygger den förnybara elproduktionen inom systemet. Som det ser ut nu, riskerar man både en ekonomisk och förtroendeskada, för dem som investerat i vindkraften om politikerna inte håller sig till tidigare löften, säger Mattias Wondollek.

Lite solel ännu

Kring solceller har det varit närmast en hajp. Och antalet installationer ökar snabbt, men elproduktionen är ändå liten vid en jämförelse. I Energimyndighetens preliminära statistik för 2019 finns solelen inte ens med. Enligt Svensk Solenergi står solelen för cirka 0,3 procent av vår elproduktion.

En doldis är kraftvärmen, det är alltså elproduktion i fjärrvärme. I fjol gav den 15,6 TWh el, vilket är nästan 10 procent av den totala elproduktionen under 2019. Bränslet är oftast biobränsle, energirester och avfall, och utsläppen är låga. Men kraftvärmebranschen anser sig motarbetad av regelverk, bland annat en skatt på avfallsförbränning, och höjd skatt på energi och koldioxid. Just i dagsläget är det svårt att sia om kraftvärmen kan öka sin elproduktion, det ser snarare ut som att viss elproduktion stängs ned.

I dagsläget är det alltså främst vindkraften, med sin snabba tillväxt, som ser ut att bli det tredje stadiga benet i Sveriges elmix. 

Risk för överskott

Energimyndigheter bedömer att den stora utbyggnaden främst behöver ske från mitten av 2030-talet och att den årliga utbyggnadstakten då behöver vara tre till sex gånger så hög som dagens. 

Elproduktion kommer vi sannolikt att ha i framtiden så det räcker, åtminstone när det blåser. Men räcker kraftnätet för all ny el, och vad händer när det är vind­stilla? Ska vi stänga industrier då? 

I nästa nummer av Elbilen ska vi titta på hur elsystemet ska hantera alla de utmaningar som kommer med förnybar el.

”Elproduk- tionen får inte byggas ut allt för snabbt – då finns det risk för över- skott av el.”

Största vindkraftsparken siktar på 8 procent 

För snart 20 år sedan sedan lanserade Svevind idén om Europas och kanske ett av världens största landbaserade vindkraftsprojekt. Projektet, som i dag realiseras i snabb takt, fick namnet ”Markbygden 1101” och ligger cirka 30 kilometer väster om Piteå.

Vid slutet av 2019 hade man byggt 300 nästan 200 meter höga vindkraftverk, som producerar cirka 3 TWh el årligen.

Fullt utbyggt beräknas Markbygden 1101-projektet att ha en total effekt på 3 400 MW och en årsproduktion på cirka 10–12 TWh vilket motsvarar elanvändningen hos 400 000 svenska hushåll (konsumtion 25 000 kWh/år). Detta motsvarar cirka 8 procent av Sveriges totala elförbrukning.

Solceller ger ännu lite el

Ett solcellstak på en villa brukar ge i storleksordning så mycket el som hushållet förbrukar. Man måste upp i ordentliga ytor med solceller för att tillskottet ska bli betydande. 

Men inte ens då är solcells­elen annat än marginell i Sverige, cirka 0,3 procent av all el.

I mars ska den hittills största anläggningen i Sverige börja byggas. Den ska ligga utanför Strängnäs och ska bestå av 50 000 solcellspaneler. Bakom satsningen står HSB Södermanland i samverkan med solenergiföretaget EnergiEngagemang Sverige.

Den väntas ge 18 GWh per år. Översätter man det till TWh blir det 0,018, vilket ska jämföras med den totala elproduktionen i Sverige på 164 TWh, vilket innebär 0,01 promille av Sveriges elproduktion.  Denna mängd el ska kunna tillgodose behovet för 7 500 lägenheter.

2019 – ett rekordår för elproduktionen 

I Energimyndighetens preliminära årssammanställning för 2019 finns flera elproduktionsrekord. Den totala elproduktionen uppgick till 164,4 terawattimmar (TWh), vilket är en ökning med knappt 6 TWh jämfört med 2018.  Totalt exporterade Sverige cirka 35,2 TWh och importerade cirka 9 TWh, mestadels från Norge.

Sveriges totala elanvändning (med förluster vid överföring) minskade med 3 TWh till 138,3 TWh. Det var framförallt i industrin och energisektorn elanvändningen sjönk.

Även vindkraften slog produktionsrekord under 2019. Preliminär statistik visar att den producerade 19,9 TWh, vilket är en ökning med cirka 20 procent jämfört med 2018. Vindkraften stod för cirka 12 procent av den totala produktionen.

Vattenkraft och kärnkraft stod tillsammans för 78 procent av den totala elproduktionen, 39 procent vardera.  Elproduktionen från kraftvärme blev 15,6 TWh vilket var cirka 0,5 TWh mer än året innan.

Källa Energimyndigheten.