Krönika: Laddningen blir dyrare i höst – grön energi enda räddningen

Mellanösternkonflikten och oron kring Hormuzsundet hotar att utlösa en ny europeisk gaskris. Tyskarnas gasberoende leder till sug efter svensk el. Vilket driver upp priserna. De som drömmer om ny kärnkraft kan fortsätta att drömma. På kort och medellång sikt är en massiv och snabb utbyggnad av förnybar energi den enda effektiva bromsen mot skenande elräkningar. […]

Mellanösternkonflikten och oron kring Hormuzsundet hotar att utlösa en ny europeisk gaskris. Tyskarnas gasberoende leder till sug efter svensk el. Vilket driver upp priserna. De som drömmer om ny kärnkraft kan fortsätta att drömma. På kort och medellång sikt är en massiv och snabb utbyggnad av förnybar energi den enda effektiva bromsen mot skenande elräkningar.

Energiekonomen Claes Hemberg på Nibe varnar i Expressen för stigande elpriser i höst. Det kan bli dyrare än hösten 2022. När du ska ladda bilen i villan kan det bli 30 till 40 procent dyrare redan i oktober.

Det finns flera anledningar enligt Hemberg. Låga vattennivåer i svenska vattenkraftverk, driftstörningar i kärnkraften och naturligtvis det blockerade Hormuzsundet. Det innebär att gastunga länder som Tyskland kommer att behöva köpa mer el från Sverige. Vilket leder till dyrare priser på el. Framför allt i södra delarna av landet.

– Kärnkraften kommer tillbaka, så den är vi inte oroliga för. Men om vattenmagasinen inte fylls på och Hormuzkrisen inte löser sig kommer den att hänga kvar under vintern, säger Claes Hemberg till Expressen.

Gasen som finns i de tyska lagren är dyrköpt. Och priserna lär stiga även om proppen skulle gå ur Hormuzsundet. Priset kan stiga med 20 till 30 procent, enligt Hemberg.

Norrland drabbas hårdast, eftersom den nya ledningen till Finland kommer leder till att finnarna köper mer el vilket gör att Norrbottningar får betala finska elpriser. Det finns redan protestgrupper på Facebook som rasar mot detta. De kommer inte att bli färre.

Regeringen har sedan 2022, då elpriserna skenade, i stort sett endast talat om kärnkraft. Med staten som garant, alltså skattebetalarna. Samtidigt har de stoppat en mängd vindkraftparker, till havs och på land. Man lät Northvolt gå i konkurs. Det vill säga ett svenskt företag som precis fått igång produktionen av högkvalitativa batterier, efter sju sorger och lika många besvär.

När vi nu ställs inför ännu en prischock i höst lyser kärnkraftens största svaghet som en fyr i fjärran: byggtiden. Jag är inte emot kärnkraft, men jag undrar i dag om det verkligen är den bästa lösningen, att sitta och vänta på att en knippe byggprojekt ska bli klara, år ut och år in.

Att planera, tillståndspröva, finansiera och bygga ny reaktorkapacitet – oavsett om det handlar om konventionell storskalig kärnkraft eller mindre modula reaktorer (SMR) – tar i bästa fall 10 till 15 år. Det är en tidshorisont som är tämligen värdelöst att sikta in sig mot när industrins konkurrenskraft och hushållens plånböcker plågas av tysk energihunger och finska elpriser.

Faktum kvarstår: eftersom den europeiska elmarknaden styrs av marginalprissättning – där den dyraste elproduktionen som behövs för att täcka efterfrågan sätter priset för alla – är det ofta de centraleuropeiska gaskraftverken som dikterar vad svenska hushåll och företag får betala i slutändan.

Det är lugnt, problemet är löst år 2040, säger kärnkraftsanhängarna. Men i Bryssel har poletten trillat ner. EU-kommissionens krisinitiativ AccelerateEU sätter fingret på en viktig insikt. Omställningen är inte längre bara en klimatfråga, utan en säkerhetspolitisk ödesfråga: Europa måste snabbt strypa importen av fossil energi genom att producera sin egen el. Genom att förenkla tillståndsprocesser, påskynda utbyggnaden av sol- och vindkraft samt investera i gränsöverskridande elnät – som kallas Energy Highways – ska beroendet av volatila globala gasmarknader bli en fotnot i historien.

Förnybar energi – främst land- och havsbaserad vindkraft samt storskalig solenergi – har två avgörande fördelar. Den första är byggtiden, en vind- eller solpark kan vara i full drift inom ett par år från godkänt tillstånd. Den andra fördelen är marginalkostnaden, varje ny kilowattimme förnybar el som matas in i nätet pressar bort den dyra gaskraften från marginalen och sänker elpriset för samtliga konsumenter.

Det är helt obegripligt varför inte staten istället för att riskera svenskarnas skattepengar på svindyra kärnkraftsprojekt som lär bli försenade och dyrare än tänkt, inte riktar in sina resurser på utveckling och snabb uppskalning av lagringstekniker. Om nu inte ett svenskt batteriföretag dög för Tidögänget kan man väl bjuda in CATL för att bygga en natriumjonfabrik i Sverige. Vi har alla råvarorna på plats. Och varför inte undersöka det i Finland mycket lyckade försöket med sandbatterier. Sandbatterier? Men nu har väl redaktören ätit någon olämplig svamp, tänker du då kanske. Nope. I Finland har Polar Night Energy just presenterat resultaten efter sin största anläggning i finska Pornainen. Silon full av sand är 13 meter hög och fylld med 2000 ton krossad täljsten. Den rymmer 100 MWh termisk energi. Det vill säga, sanden värms upp till 600 grader. Isoleringen håller värmen under veckor och månader.

Här är de viktigaste resultaten från utvärderingen av det första driftåret: Batteriet har sänkt klimatutsläppen från det lokala fjärrvärmenätet med 70 %. Oljeförbrukningen för ortens uppvärmning har eliminerats helt (100 % minskning). Dessutom har behovet av att elda träflis kapats med 60 %. Systemet har haft en systemverkningsgrad på över 85 % och levererat med 100 % tillförlitlighet – man har inte haft ett enda avbrott i fjärrvärmeleveransen sedan starten. Ett av de mest intressanta resultaten är ekonomin. Genom att enbart ladda batteriet när det fanns ett överskott av vind- och solkraft, kunde de i genomsnitt köpa in elen 70–80 % billigare än spotmarknadens snittpris. Vissa månader var elen över 90 % billigare. För ortens cirka 5 000 invånare innebär batteriets storlek att en enda laddning täcker hela samhällets värmebehov i ungefär en månad under sommaren, och räcker i cirka en vecka under den kalla vintern.

Ett sandbatteri funkar perfekt med väderberoende elproduktion, man laddar upp det när det blåser mycket eller solen skiner och använder det när det är mörkt och vindstilla. Det passar perfekt in i fjärrvärmesystem, vilket vi har i nästan varenda kommun i Sverige. Detta parat med vehicle-to-grid-teknik, batteriparker och smarta elsystem skulle snabbt och effektivt ge billigare och stabilare elsystem.

Men troligen lär folk ta saken i egna händer, om politiker irrar omkring i lösningar som kanske om allt vill sig väl är på plats om tio år. Problemet är akut och försäljningen av batterier till solcellsanläggningar och till hemmen lär öka. Har man möjlighet, slå till på ett solcellstak, spetsa med ett batteripack som laddar när det är billigt och laddas ur när det är dyrt, så är det med all säkerhet en både hållbar och lönsam lösning det kommande decenniet.