Rapport visar: mängden råmaterial för elbilar endast en bråkdel jämfört med fossildrift

Att elbilar har nollutsläpp under körning är det ingen som kan argumentera emot. Men i diskussionen om hur miljövänliga elbilar verkligen är lyfter kritiker ofta fram att produktionen inte räknas in. Det gäller framförallt tillverkningen av batterier, som innehåller flera metaller. Men att även fossildrivna bilar har ett miljöavtryck vid både tillverkning och användning är så klart en faktor som måste vägas in för en rättvis jämförelse.

Det är just vad organisationen Transport & Environment, som verkar för en omställning till eldrift i Europa, har gjort i en ny studie.

Och den visar på en enorm skillnad.

Enligt studien förbrukar en elbil under sin livstid endast 30 kilo råmaterial. Det kan jämföras med en genomsnittlig fossilbil som hinner förbränna 17 000 liter bensin eller 13 500 liter diesel. Det innebär en råvaruförbrukning som är 300-400 gånger högre än den för en batteridriven elbil.

Studien ser också att skillnaden dessutom kommer öka ännu mer i takt med att tekniken för tillverkning av batterier förbättras. Som exempel nämns att batterier inom tio år kommer behöva endast hälften mängden litium, tre fjärdedelar mindre kobolt och en femtedel mindre nickel.

– När det kommer till mängden råmaterial går det helt enkelt inte att jämföra. Under sin livstid förbrukar en genomsnittlig bensinbil 25 våningar av oljefat staplade på varandra. Om du räknar in återvinning av batteriets material skulle endast omkring 30 kilo metaller gå förlorade – ungefär storleken av en fotboll, säger Lucien Mathieu som är analytiker för transport och e-mobility hos Transport & Environment.

Enligt Transport & Environments beräkningar använder en elbil 58 procent mindre energi vilket resulterar i 64 procent mindre koldioxid jämfört med en bensinbil under sin livstid.

Det finns dock en hake med beräkningen: den bygger på att batteriet tillverkats av en stor andel återvunna metaller.

Där är vi inte riktigt än idag. Men rapporten bygger ändå inte på något drömscenario. Stora aktörer som svenska Northvolt har redan från början haft som mål att tillverka batterier med hjälp av återvunna metaller. Och i Tyskland drog Volkswagen nyligen igång en pilotfabrik för återvinning av batterier.

Genom att öka återvinningen av gamla batterier och samtidigt skruva upp tillverkningen i Europa minskar beroendet av att importera sällsynta metaller. Redan i år kommer Europa kunna tillverka tillräckligt med batterier för att täcka den inhemska produktionen av elbilar, menar Lucien Mathieu.

Och just nu håller EU på att ta fram ny lagstiftning för att kräva mer återvinning av batterier.

Diskussionerna om den exakta utformningen pågår och förhandlare för den gröna gruppen i parlamentet är den svenske EU-parlamentarikern Jakop Dalunde från Miljöpartiet.

– Det handlar om krav på andel återvunna metaller, både när det gäller att tillverka nya batterier och att ta hand om gamla, och att ge tillverkarna incitament att återvinna mer. Då kan vi både göra europatillverkade elbilsbatterier mer klimatsmarta, och sänka priset på nya elbilar, säger Jakop Dalunde.

Enligt honom spelar elbilar en avgörande roll i klimatomställningen, men då måste också industrin ställas om till produktion av hållbara batterier.

– Idag saknas det lagstiftning som reglerar återvinningsbarheten i elbilsbatterier, vilket vi just nu arbetar på att förändra. Det saknas slutna materialkretslopp och tillräckliga incitament för industrin att anpassa sig, säger Jakop Dalunde.

I dagsläget ligger Asien långt före vid storskalig tillverkning av batterier. De flesta biltillverkare importerar därifrån och även vid tillverkning här i Europa måste metaller och råmaterial importeras. Det vill nu både Jakop Dalunde och EU-kommissionen ändra på genom att främja en europeisk tillverkning – och den ska vara hållbar.

– Med skarpa hållbarhetskrav och mål för materialåtervinning har vi chansen att gå före globalt och lägga grunden till världens mest hållbara batteriindustri i Sverige och resten av Europa. Men det är bara ena halvan av utmaningen, säger han.

Den andra utmaningen är att säkra hela ledet så att den import av material som ändå behövs kommer från socialt och miljömässigt hållbara källor.

– Det är ett lika stort problem att lösa, exempelvis med hjälp av obligatoriska krav på oberoende granskning av gruvbolagens verksamhet, liksom ökad insyn i, och rapporteringskrav om underleverantörer och beställare, säger Jakop Dalunde.