Forskning om sämre stadsluft med elbilar bygger på gamla siffror
Lotta Hedin
4 okt 2022
En nyhet om att fler elbilar på vägarna kan ge sämre luft i städerna fick stor spridning i början av september. Men uträkningarna som ligger till grund till nyheten bygger i flera fall på gamla siffror, visar Elbilens genomgång.
– Hade man gjort studien med dagens data hade det varit lite annorlunda slutsatser, säger Hedi Kriit, forskare och författare till den doktorsavhandling som nyheten baseras på.
I avhandlingen från Umeå universitet har man räknat på vilka samhällsekonomiska effekter fler elbilar i elbilar i trafiken kan ge. Tvärt emot vad man kan tro är slutsatsen att luften riskerar att bli sämre i städerna om elbilarna blir fler, och att samhällskostnaderna därför kan öka.
”En övergång till elbilar riskerar att leda till att luften i storstäder som Stockholm försämras istället för att förbättras, med dagens användning av dubbdäck. Detta eftersom elbilar ofta väger mer och därmed ger ökat vägslitage som orsakar mer partiklar i stadsluften” skrev universitetet i ett pressmeddelande om avhandlingen.
– Den ökade ohälsan till följd av mer partiklar i luften som orsakas av tyngre elbilar kan uppskattas ge en samhällsekonomisk merkostnad om en miljard kronor per år i Stockholm, ifall användningen av dubbdäck fortsätter på samma nivå, säger Hedi Kriit, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå i pressmeddelandet.
Merkostnaden om en miljard kronor är beräknad utifrån en fossilfri fordonsflotta i Storstockholm år 2035 och att 50 procent av den fordonsflottan har dubbdäck på vintern.
Men enligt färska mätningar är det inte längre 50 procent som använder dubbdäck i Stockholm. Sedan flera år tillbaka har trenden varit att dubbdäcksanvändandet minskar, i synnerhet i södra Sverige.
I Stockholms innerstad ligger andelen bilar som kör med dubbdäck på vintern på 28 till 38 procent, enligt Stockholms Stads respektive Trafikverkets vintermätningar 2021 och 2022.
Forskarna bakom studien i avhandlingen hänvisar till data från infartstrafik strax utanför Stockholms stadsgräns, och även vid den mätpunkten har dubbdäcksanvändningen sjunkit. Den senaste mätningen, från 2022, visade 42 procent.
Vad effekterna skulle bli om 30 procent av den framtida fordonsflottan skulle använda dubbäck tas också upp i avhandlingen. I ett sådant scenario skulle partikelhalterna från den fossilfria fordonsflottan vara mindre än med dagens fordonsflotta, och samhällskostnaderna minska med 32 miljoner kronor, även om elbilarna ger upphov till mer däck- och vägslitage.
De siffrorna lyfts dock inte fram i det pressmeddelande som skickades ut.
– Vi har ju använt de siffror som beräknades för Storstockholm, inte för Stockholms stad, då när vi gjorde den här undersökningen, säger Hedi Kriit.
Elbilen: Men pressmeddelandet är ju skrivet i september 2022. Där står att luften i storstäder som Stockholm riskerar att försämras med fler elbilar, vid dagens användning av dubbdäck, och ge en ökad samhällskostnad på en miljard om dagens dubbdäcksnivå fortsätter. Är inte det missvisande?
– Det kan vara missvisande om man tänker att avhandlingen kom ut nu, men bygger på studier som är gjorda några år tidigare. Hade man gjort studien med dagens data hade det vart lite annorlunda slutsatser. Men när man skriver ihop en avhandling måste man basera de slutsatserna på de studier som ingår i avhandlingen. Och det var ju slutsatser vi drog då.
Elbilen: Dubbdäcksanvändningen har ju sedan många år tillbaka minskat, i Stockholm har det varit en minskning med flera procentenheter varje år. Vore det inte relevant att nämna den trenden när ni beskriver framtidsscenarion kopplade till trafiken?
– Det finns så mycket att förhålla sig till när man gör sådana här beräkningar. Vi kan inte ta hänsyn till alla variabler. Det är klart att dubbdäcksanvändningen har gått ner, men samtidigt är den fortfarande en orsak till luftföroreningshalterna.
I avhandlingen har vi analyserat flera olika scenarion och varierat olika parametrar. Vi vill inte säga om något är bra eller dåligt utan visa vilken effekt de kan ha.
Avgörande för hur luftkvaliteten påverkas av en ökad andel elbilar är förstås också hur mycket mer väg-och däckslitage man antar att elbilarna ger upphov till, jämfört med bilar med förbränningsmotorer.
I avhandlingen har man antagit att elbilarna i medeltal väger 24 procent mer än motsvarande bensin- och dieselbil, och att det ger 50 procent mer slitagepartiklar från däck och vägbana. Som grund för antagandet om 50 procent mer partiklar hänvisar forskarna till en studie från 2013.
Senare gjorda studier har dock visat på en mindre viktskillnad mellan elbilar och bilar med förbränningsmotorer, och på en betydligt mindre ökning av slitagepartiklar från elbilar. Studier från 2021 uppskattar att elbilar väger i snitt 19 procent mer än bilar med förbränningsmotor och att däck- och vägslitaget ökar med 8 repektive 14 procent.
I en rapport från Statens väg och Transportforskningsinstitut, VTI, som vi skrev om i förra numret av Elbilen, undersöktes privata och professionella användares erfarenheter av däckslitage på elbilar. Där visade det sig att majoriteten av användarna inte upplevde att elbilar gav upphov till mer däckslitage, och att körstil är en viktig faktor som påverkar slitaget mycket.
I avhandlingen från Umeå universitet har man inte tagit hänsyn till körstil eller användarupplevelser. Däremot har man vägt in att regenerativ bromsning i elbilar sliter mindre på bromsarna, och därmed ger upphov till en mindre mängd bromspartiklar. Det är dock svårt att veta stor den påverkan verkligen är. Det har inte gjorts några praktiska mätningar, och i de beräkningar som gjorts varierar resultaten kraftigt.
I avhandlingens uträkning antas att mängden slitagepartiklar från bromsarna minskar med 30 procent i elbilar. Samtidigt konstaterar man att det kvarstår stor osäkerhet kring effekterna av regenerativ bromsning och hur det påverkar den totala mängden partiklar som elbilar orsakar.