Solceller på åkermark kan ge bättre skörd

Danska European Energy vill bygga en solcellspark på 232 hektar utanför Helsingborg. Det skulle då bli landets största och ett rejält kliv framåt för solel i Sverige.

Men solcellspanelerna är tänkt att byggas på åkermark – och den är skyddad enligt lag.

Länsstyrelsen har ännu inte tagit beslut i frågan, men det mesta tyder på att det blir ett nej.

– Vi är jättedåliga på solceller i Sverige men det betyder inte att vi ska bygga solcellsparker på våra bästa åkermarker. Det finns en enorm potential att bygga solceller på tak över hela Skåne, sa skånska länsstyrelsens miljödirektör Amelie Johansson till SVT Nyheter tidigare i höst.

European Energy menar däremot att marken kan användas för viss odling även när det placeras en solcellspark där.

Ny forskning från längre upp i Sverige visar nu att odling på åkermark där det står solceller även kan göra att grödorna växer bättre.

I alla fall när det råder torka då solcellerna skyddar det som växer från allt för mycket sol och bidrar till att behålla markens fuktighet.

Det visar ett forskningsprojekt utanför Västerås som genomförs av Mälardalens Högskola. Där undersöks hur upprätt placerade solceller påverkar växtligheten på marken.

De stående solcellspaneler som ställts upp kan fånga in solen från båda sidor. Men i det här fallet ville forskarna alltså främst undersöka vad som händer på marken under dem för att bättre kunna kombinera odling med solcellsparker.

Under projektet visade det sig att en av sommarens tre skördar av vall gav mer från de delar av åkern där solpanelerna befann sig. Orsaken antas vara att panelerna bidrar med skugga.

– Vi har ju tittat på odling av vall i det här fallet och vi måste gå vidare och se hur det är med andra grödor. Men generellt ger det ekonomiska fördelar för den som äger marken som kan fortsätta bedriva odling och samtidigt få ökade inkomster från utarrendering av mark eller direkt från producerad el om personen själv äger solcellerna, säger Bengt Stridh som är en av forskarna i projektet vid Mälardalens högskola.

Han tror att markkonflikter kan bli en växande fråga de närmsta åren om elbehovet ökar så mycket som det förutspås. Men egentligen behöver det inte bli så.

I ett annat fall med en solcellspark i Skåne fick en aktör som ville sätta upp solceller på fem hektar mark först nej av länsstyrelsen. Beslutet ändrades sedan av Mark- och miljödomstolen. De ansåg att lokalproducerade grön el väger lika tungt för samhällsnyttan som närodlad mat.