160 MIL PÅ 24H

Avresetid: 08:30, Mätarställning (räckvidd): 335 km, temperatur: 21 grader. Bilarna: Tre Audi e-tron. Förare: Två journalister och minst en av Audis experter i vardera bil. Målet: Att köra 160 mil genom tio länder på 24 timmar. Låt äventyret börja …

Text: Ida Karlsson
Foto: Audi

Start: Bledsjön, Slovenien

De fulladdade bilarna står uppradade utanför hotellet på morgonen, liksom en ”crewbus” som ska följa med på resan. Där har man möjlighet att vila, sova, arbeta, gå på toaletten och äta. Ur miljösynpunkt kan man ju fråga sig vad en stor dieselbuss har att göra på en elbilsresa, men från Audis sida handlar det naturligtvis om komfort och säkerhet. 

Laddstopp 1: Ionity charging station Eisentratten,

Österrike. Ankomsttid: 09:55, mätarställning: 228 km, temp: 18,5 grader.

Avresetid: 10:20, mätarställning: 355 km. Vid laddarna sköter Audis personal allt från att se till så att man parkerar rätt till att plugga in laddaren och dra laddkortet. Vi hade ett väldigt pressat tidsschema, så att stå och studera kraftöverföringen fanns det ingen tid till om man ville äta och hinna med ett toabesök. E-tron har ju sin egen Charging Service som innebär en standardiserad taxa med ett laddkort. Det innebär att du utifrån dina behov kan köpa ett väldigt bekymmersfritt abonnemang där du har tillgång till upp till över 100 000 laddpunkter i 19 europeiska länder. Beroende på vilket abonnemang du väljer kan även Ionitys laddnätverk ingå. Detta eliminerar till viss del problemet med en mängd olika brickor, kort och appar för laddning. 

Min svenska kollega missar en avfart på Autobahn i Italien vilket leder till en avstickare på drygt en timme. Men det finns ingen anledning till räckviddsångest, e-tron har kapacitet så att det räcker.

Laddstopp 2: Bozen, Italien. Ankomsttid: 14:38, mätarställning: 86 km, temp: 28 grader.

Avresetid: 15:20, mätarställning: 270 km. Man blir lätt bortskämd när man är flera förare och har möjlighet att ta en tupplur mellan laddningarna. Ska man dessutom igenom tio länder är det inte helt lätt att hålla reda på exakt var man befinner sig. Är vi i Italien? Schweiz? Eller Österrike?

Jag mår jag så illa att jag måste be honom stanna. Jag som aldrig blir åksjuk.

Små länder som Lichtenstein hinner man knappt blinka innan man har passerat. Hittills har vi inte haft anledning att använda Audis crewbus, Audi e-tron är komfortabel nog för att sova sig igenom ett land eller två.

Vi passade på att fråga en av Audis experter om tanken bakom de virtuella backspeglarna. Han har själv en e-tron och menar att det minskade luftmotståndet gör en märkbar skillnad i hans pendlande. Dessutom ska de vara bättre i mörker, det märker vi till exempel i tunnlar. Men huruvida man gillar dem eller inte är en smaksak. Dessutom verkar det vara si och så med tekniken, både Elbilen i Sverige och andra media har skrivit om att vänster backspegel inte fungerade. 

Hittills har resan är som gjord för den som gillar att avverka motorväg i hög fart. Nu börjar topografin bli en annan. Vi närmar oss Alperna och landskapet är hisnande. I Bozen fick vi med oss en tysk journalist som gärna ville köra den här sträckan. Han har nämligen kört classic car-rally i de här trakterna flera gånger och verkar fortfarande tro att han är med i en biltävling. Först tänker jag försöka sova, men inser snart att den ryckiga körningen inte kommer att ge mig möjlighet till någon vila. Den tyska journalisten pratar obesvärat om sagolika solnedgångar över bergen samtidigt som han blixtsnabbt växlar mellan gas-broms. I varje kurva försöker han träffa apex vilket innebär att han kör lika mycket på fel sida av vägen som på rätt samtidigt som han fotograferar. Till en början nöjer han sig med att ta bilder genom framrutan, men ju högre upp vi kommer blir utsikten mer spektakulär och till sist hänger han ut genom sidorutan med sin mobil i ena handen och den andra handen på ratten. Jag mår jag så illa att jag måste be honom stanna, jag som aldrig blir åksjuk törs knappt titta på den serpentinliknande vägen där vår chaufför lekt rally, ca 2 000 meter över havet!

Laddstopp 3: Ionity Charging station Klösterle, Österrike.Ankomsttid: 19:00, mätarställning: 101 km, temp: 18,5 grader.

Avresetid: 19:35, mätarställning: 312 km. ”Nu är det bara raka vägen nerför”, tröstar chauffören när vi passerat österrikiska gränsen (för andra gången), vilket inte alls stämmer. De brant sluttande vägarna och hårnålskurvorna fortsätter. Nu ligger dessutom dimman så tät att han knappast kan se sin mobil framför sig när han fotograferar. Men fotograferar gör han. Från utsidan av bilen.

Tack och lov är det dags för förarbyte vid IONITY-laddaren i Klösterle, min svenske kollega får ta plats bakom ratten. Snart börjar det bli mörkt och vi får en ny Audi-expert som passagerare. Vi diskuterar säkerhet vid laddarna och således också laddarnas placering. Audis kunder ska inte behöva stå på öde lastbilsparkeringar mitt i natten för att ladda. Alla laddare i Audis nätverk ska vara placerade på belysta områden och helst ska det finns en dygnsöppen bensinstation. Men, medger han, förhandlingarna med markägarna inte alltid är så enkla och vem som ska betala vad långt ifrån självklart. 

Laddstopp 4: Ionity Charging station Kemptthal, Schweiz.Ankomsttid: ca 21:30, mätarställning: 98 km.

Avresetid: 22:25, mätarställning: 275 km, temp: 13,5 grader.Vi kör in på en stor rastplats för lastbilar bredvid Autobahn där Audi-personal dirigerar oss i rätt riktning, hela vägen fram till den upplysta raden av Ionity-laddare. Där står som tidigare en besättning redo att assistera oss med laddningen. Jag behöver inte cirkulera i 10-15 minuter innan jag hittar en laddare som står gömd längst in på parkeringen och sen gå på toa i den mörklagda servicebyggnaden med ett gäng lastbilschaufförer som stirrar skeptiskt på en. Vilket hade varit verkligheten om jag kört en billigare elbil som inte är kopplat till något stort laddnätverk.

Laddstopp 5: Allego charging station Achernsee, Tyskland. Ankomsttid: ca 00:45, mätarställning: 13 km, temp: 14 grader.

Avresetid: 02:05, mätarställning: 249 km. Här stöter vi på vårt första problem med laddarna. Det går nämligen bara att ladda en åt gången. Audi-teamet måste prioritera bilen med de brittiska förarna eftersom deras flyg går tidigare från Amsterdam. Så vi får vänta. Klockan är strax efter två på natten när vi kan ge oss iväg. 

Vi diskuterar hållbarheten på batterierna med vår Audi-expert som menar att en sådan här resa inte ska ha någon påverkan på batterierna tack vare effektiv vätskekylning. Därför ska inte en sådan här resa med många laddningarna på kort tid inte ha någon inverkan på laddeffekten eller batteriernas hållbarhet. Detta passar vi på att kolla under nästa laddstopp.

Laddstopp 6:  Ionity Charging station Eifel Ost, Tyskland.Ankomsttid: 04:55, mätarställning: 13 km, temp: 10,5 grader.

Avresetid: 05:45, mätarställning: 264 km. Nu har vi passerat Frankrike och är tillbaka i Tyskland för att ladda.

Nu verkar det som att även Audis expert går in i zombie mode.

Det börjar kännas i kroppen att man suttit stilla i många timmar och inte fått någon riktig sömn. Laddningen påbörjas ca 04:55 då vi har en räckvidd på 13 km. Till en början krämar laddaren i 143 kW och drar sedan på till 149 kW. Efter ca 30 minuter går den ner till 81 kW, då har batteriet laddats till 88 %. På slutet ligger effekten på 59 kW. 

Laddstopp 7: Ionity charging station Grace Hollogne, Belgien. Ankomsttid: 8:30, mätarställning: 72 km, temp: 14 grader.

Avresetid: 09:10, mätarställning 314 km. Nu är vi nära! Sjunde och sista laddstoppet innan vi går i mål i Amsterdam. Audis expert har hållit igång bra, diskuterat och försett oss med information. Men nu verkar det som att även han går in i zombie mode. 

Målgång: Amsterdam Airport, Holland. Ankomsttid: 12:08, mätarställning : 78 km. Total sträcka: 1 751,5 km.

Jag tumlar ut ur passagerarsätet på Audi e-tron utanför Sheraton Hotel på Shiphol flygplats, Amsterdam. Om inte min rödmosiga uppsyn och skrynkliga kläder skvallrar om att jag tillbringat de senaste 24 timmarna i en bil så gör garanterat min frisyr det. En tjej från Audis mediateam dyker upp, hon är iklädd en elegant byxdress och ser fräsch ut efter att ha sovit i den medföljande bussen. Hon frågar hur jag känner mig och jag svarar sanningsenligt att det känns som om jag suttit i en bil i 24 timmar. Själv känner hon sig ”rock n’ roll” och ”som om hon skulle vilja starta ett band” nu när hon kommit i mål efter 160 mil.

Visserligen är det en utmaning att köra genom 10 länder på 24 timmar, och Audi klarar det bra, men det speglar inte verkligheten av långresor med alla elbilar. Med dagens utbyggda infrastruktur med snabbladdare, Superchargers och premiumbilar med stora batterier är långresorna definitivt möjliga. 

Men väljer man en elbil i mellanprisklassen är man fortfarande ofta utlämnad till sega 50 kW-laddare och skumma industriområden. Jag skulle rekommendera tjejen från mediateamet att vänta med att starta ett band tills hon kört genom Europa under de förutsättningarna. Nu väntar vi på bilar till lägre priser som kan dra nytta av Ionitys superladdare.