Hedin: Genomskåda vad-var-det-jag-sa-reflexen

Det finns en devis som lyder: Om det verkar för bra för att vara sant, då är det inte sant. Vi är många som fått tugga i oss de orden, kanske fått dem riktigt ingnuggade av någon förnumstig vän, efter en nit vi gått på.

Sånt glömmer man inte. För att vara på den säkra sidan har vi därför lagt dessa ord noga på minnet.  Tankemönstret är förstås där för att skydda oss – ingen vill ju bli lurad. Men det kan också vara ett problem, och inte bara för individen.

Ta elbilar till exempel. Kan de vara bättre för miljön, billigare i drift och ha bättre prestanda än bensinbilar? Det verkar ju nästan för bra för att vara sant. Ja men då är det inte sant! vrålar en röst djupt inom delar av befolkningen. Det kommer reflexmässigt, och sätter genast igång nästa steg: att skanna omgivningen efter stora som små anledningar att ropa: vad var det jag sa! 

Jag vet inte hur man annars ska förstå varför vissa nyheter om elbilar får en så konstig vinkel, och ett sådant genomslag. Nyligen skrev till exempel Dagens Nyheter en artikel med rubriken ”Ladda elbilen blir ofta dyrare än att köra på bensin”.

Jag hann inte ens sätta kaffet i vrångstrupen (elen kostar ju cirka två kronor milen) innan någon postat länken till artikeln på tidningen Elbilens Facebooksida med kommentaren: Köper aldrig elbil! 

Artikeln handlade om hur Göteborgs stad låter fordon som laddar på gatan betala både för elen (24 kr i det här fallet), plus parkeringsavgift för att stå på laddplatsen (60 kr). Tillsammans blev laddningen på de här platserna dyrare än att köra på bensin. Konstiga debiteringsregler i Göteborg, och bra att frågan tas upp.

Men att aldrig köpa elbil på grund av detta? Bodde personen som skrev det ens i Göteborg? Jag gissar att det var vad-var-det-jag-sa-reflexen som tog över, innan vederbörande hunnit läsa artikeln.

Kanske hade vad-var-det-jag-sa-reflexen ett finger med i spelet i våras. Då fick en rapport som slog fast att dieselbilen kan vara klimatvänligare än elbilen spridning hos flera stora svenska medier. Ingen hann visst kolla upp den grundbult som hela uträkningen vilade på (läs mer här).

Men ni då, elbilsfantaster, anmärker vän av ordning, ni ropar ju också vad-var-det-jag sa. Och det stämmer, det gör vi ibland. När elbilspionjären Tesla som har fått sin dödsdom fastställd gång efter gång i stället för att dö redovisar vinst, då hörs en del vad-vad-det-jag-sa-mummel även från detta håll. 

”Vi som redan är positiva till elbilar måste våga se att det även finns problem. De som är skeptiska måste våga ta till sig nya fakta.”

Men jag tror faktiskt att vi alla måste genomskåda vår inre vad-var-det-jag-sa-reflex. För den leder inte vad-var-det-jag-sa till någon utveckling. 

Vi som redan är positivt inställda till elbilar måste våga se att det även finns problem. De som av olika anledningar är skeptiska måste våga ta till sig nya fakta, för utvecklingen sker fort nu. Det gäller inte bara bilarnas prestanda, utan även tillverkningsmetoder och laddning.

Att Göteborgs stad har konstiga parkerings-och laddregler betyder inte att elbilar generellt är usla.