Hans uppdrag: En plan för att elektrifiera Sverige
Lotta Hedin
21 feb 2021
Truls Borgström ska leda arbetet med att ta fram en strategi för elektrifieringen i Sverige. Redan i oktober nästa år ska ett förslag ligga på regeringens bord.
– Det är ett brett uppdrag och en utmaning, men kul, säger han.
Ökad elektrifiering är ett måste för att Sverige ska nå klimatmålen – en fossilfri transportsektor till 2030 och noll nettoutsläpp i landet som helhet 2045. Men hur elektrifieringen ska ske, vilka hinder som står i vägen, hur de kan lösas och i vilken ordning man bör angripa dem är det ingen som har riktigt grepp om – ännu. Nu ska dock en strategi tas fram, med syfte att reda ut just detta. En arbetsgrupp med representanter från miljö-, närings-, infrastruktur- och finansdepartementet plus experter från flera olika myndigheter ska ta fram ett förslag som ska presenteras om mindre än ett år.
– Vi ska lägga hela pusslet, och få ett grepp över elektrifieringens roll i Sveriges energisystemt. Dels handlar det om att ta fram en bild av hur utvecklingen kommer se ut, hur mycket el vi kommer behöva och var. Vi ska också ta reda på vad det finns för hinder för ökad elektrifiering, till exempel i fråga om nätkapacitet, långa beslutsprocesser, laddinfrastruktur eller annat, och presentera förslag på åtgärder på kort och på lång sikt, säger Truls Borgström som är samordnare för arbetet med strategin.
Elektrifieringen av transportsektorn är en viktig del, men strategin ska även omfatta elektrifiering av andra delar av samhället, som till exempel industrin som kommer stå för en stor ökning av elanvändningen. Arbetsgruppen ska under sina möten beta av fem olika områden som identifierats.
– Det första handlar om laddinfrastruktur, det andra om nätkapacitet och det tredje om elmarknaden, hur vi kan få till elenergi och eleffekt i tid och på rätt plats och hur vi säkrar stabila leveranser, med mera. Det fjärde området handlar om sektors-kopplingar, till exempel att kunna använda vätgas som energilager. Det femte är mer övergripande, hur vi kan få elektrifieringsutvecklingen att gå i takt och bli förankrad i samhället, säger Truls Borgström.
Parallellt med möten i arbetsgruppen ska en dialog föras med länsstyrelser, näringslivet, miljöorganisationer, med flera.
Det låter lite som att utredningsarbetet och remissrundan sker samtidigt?
– Precis. Det är ett lite annorlunda upplägg mot hur det brukar se ut.
Utvecklingen på det här området går fort – till exempel när det gäller utveckling av batterier för både energilager och elfordon. Hur gör ni för att det ska bli en framtidssäkrad strategi? Finns det en risk att den kan bli gammal redan innan man är halvvägs fram till målet?
– Ja, den här typen av produkter har ju trampat fel tidigare. Man får försöka hitta en balans mellan att vara tydlig och samtidigt ge marknaden spelrum. Exakt hur framtiden ser ut ska vi nog vara försiktiga med att slå fast. Strategin ska ju vara på lång sikt. Det kommer vara en mycket långsiktig elektrifiering, och nu handlar det om att försöka undanröja hinder så att vi inte missar tåget. Men man kan inte räkna med att det vi kommer fram till nu kommer gälla till 2045, det kommer behöva följas upp.
Förutom arbetsgruppen som ska ta fram elektrifieringsstrategi så har även en så kallad Elektrifieringskommission utsetts. Den senare ska vara ett rådgivande organ, som ska arbeta för att påskynda transportsektorns elektrifiering, även när det gäller de tunga vägtransporterna. Det som Elektrifieringskommissionen kommer fram till ska sedan beaktas i arbetet med den övergripande elektrifieringsstrategin.
Regeringen har ju redan sagt att man nu ska rulla ut elvägarna, och gett Trafikverket i uppdrag att planera för en utbyggnad. Betyder det att elvägar redan är ett faktum, som ni nu har att ta hänsyn till när ni utformar förslaget till elektrifieringsstrategi?
– Vi ska titta på vad elektrifieringen av vägtransporterna betyder för elförsörjningen, både när elen dras fram till elvägar, och för laddning av batteridrivna transporter. Vi får utgå från vad Elektrifieringskommissionen, Trafikverket och i slutändan regeringen kommer fram till.
Vad händer med strategiarbetet härnäst?
– Vi kommer hålla våra möten och lugnt och metodiskt arbeta oss igenom de fem övergripande områdena jag nämnde, samtidigt som dialogarbetet med berörda parter fortsätter. Fram till februari kommer det mest handla om att skaffa sig en övergripande bild. Därefter kommer vi börja ta fram mer konkreta förslag.
Hur känns det då? Kan du sova om nätterna?
– Absolut. Jag tycker det är ett väldigt intressant och kul uppdrag. Det känns som att det finns ett momentum för elektrifiering nu. Förhoppningsvis kan vi komma fram till en trovärdig strategi, en plan. Men vi har bara ett år, så vi får försöka komma så långt vi kan.
Vad kör du själv för bil?
– Ingen för närvarande. Jag hade en mildhybrid tidigare. Ibland använder jag bildelningstjänsten Aimos elbilar och kör i stan.