Hybrider efter 2035, fördel för mindre elbilar – det innebär ändring av EU:s utsläppsregler

Som väntat lades det i går fram ett förslag på ett nytt fordonspaket för bilindustrin i Europa som innefattar en ändring av beslutet om att endast tillåta försäljning av utsläppsfria personbilar och lätta lastbilar från 2035. En hel del av paketet hade redan läckt ut innan, till exempel att utsläppen från biltillverkarna inte längre ska […]

Som väntat lades det i går fram ett förslag på ett nytt fordonspaket för bilindustrin i Europa som innefattar en ändring av beslutet om att endast tillåta försäljning av utsläppsfria personbilar och lätta lastbilar från 2035. En hel del av paketet hade redan läckt ut innan, till exempel att utsläppen från biltillverkarna inte längre ska minska med 100 procent till 2035 utan med 90 procent jämfölrt med nibåerna 2021. Det innebär i praktiken att nya laddhybrider, mildhybrider och bilar med batteri kombinerat med bensinmotor som räckviddsförlängare föreslås att få säljas inom EU även efter 2035.

Redan tidigare i år gick EU biltillverkarna till mötes genom att mjuka upp den skärpning av utsläppsgränser som infördes från och med 2025. I stället för att gälla från i år infördes en slags ”flextid” fram till 2027, där tillverkarna kompensera utsläpp som överskrider den nya gränsen ett år genom att lägre utsläpp ett annat fram till 2027.

EU håller ändå fast vid sitt långsiktiga mål om att vara en klimatneutral ekonomi till år 2050. Ändringarna av utsläppsmålen som nu föreslås är därför tänkta att kompenseras av bilindustrin. Då genom att de återstående 10 procenten av utsläpp som tillåts efter 2035 från bilindustrin ska kompenseras med användning av stål som framställts inom EU med lågt eller inget koldioxidutsläpp. Exempel på planerad storskalig tillverkning av sådant stål med hjälp av vätgas har vi i Sverige både med projektet Hybrit från LKAB, SSAB och Vattenfall samt Stegra, som tidigare gick under namnet H2 Green Steel.

Inför att det nya paketet presenterades ryktades det om att det även skulle innehålla en skärpning i form av att nya tjänstebilar och fordon inom företagsflottor måste vara utsläppsfria redan från 2030. EU-kommissionen föreslår nu att det från 2030 ska införas nationella mål för fordon med noll- och låga utsläpp för fordonen hos företag med fler än 250 anställda. Kommissionen vill också se att medlemsländer endast ger stöd till köp av sådana fordon om det handlar om bilar som är tillverkade inom EU.

Här har kommissionen inspirerats av det system som finns i Belgien, där eldrivna tjänstebilar innefattas av skattefördelar som fått dess andel att öka snabbt. Målen som sätts upp kommer däremot skilja sig åt mellan de olika medlemsländerna utifrån BNP per capita.

Paketet innehåller också som väntat ett förslag om att införa en ny fordonsklass för mindre elbilar i Europa. Det har liknats vid de så kallade kei-cars som finns i Japan. Kei-cars får vara upp till 3,4 meter och ha en motoreffekt på max 47 kW (64 hästkrafter), i gengäld har de lägre kostnader för försäkring och skatt. Riktigt så små behöver fordonen inom den nya fordonsklassen inte vara i EU, enligt förslaget som säger att de får vara upp till 4,2 meter långa.

Dessa mindre bilar ska också belönas med så kallade ”superkrediter” som delas ut om de är tillverkade inom EU. Vid beräkningen av utsläppen från en tillverkares hela flotta gör ”superkrediten” att försäljningen av en sådan mindre elbil inte räknas som en utan 1,3 bilar. Det gör det enklare för tillverkarna att uppnå utsläppskraven och ska samtidigt uppmuntra dem till att ta fram mindre – och därmed billigare – elbilar som byggs i EU.

Förslaget har både välkomnats och fått kritik. Bland annat har regeringarna i Tyskland och Italien verkat för en ändring av reglerna och biltillverkarna i de båda länder har varit inne på samma linje. Volvo Cars vd Håkan Samuelsson har däremot sagt att en ändring är onödig.

För att förslaget ska bli verklighet måste det röstas igenom i Europaparlamentet och godkännas av Eu:s medlemsländer.