Oljejättarnas mardröm: Nu investeras mer i elnät än i all världens olja

För de som kör elbil är elektrifieringen redan en självklarhet, men det som nu globalt sker i kulisserna med en massiv utbyggnad av batterilagring i elsystemet – delvis en konsekvens av den allt större efterfrågan på elbilar –kommer att rita om kartan för hela vår energiförsörjning. Internationella energiorganet IEA menar i en ny rapport att […]

För de som kör elbil är elektrifieringen redan en självklarhet, men det som nu globalt sker i kulisserna med en massiv utbyggnad av batterilagring i elsystemet – delvis en konsekvens av den allt större efterfrågan på elbilar –kommer att rita om kartan för hela vår energiförsörjning. Internationella energiorganet IEA menar i en ny rapport att vi nu går in i elektricitetens tidsålder.

Att elen tar över syns tydligt i de globala investeringsströmmarna, enligt IEA:s rapport World Energy Investment 2026. Idag utgör elrelaterade investeringar nästan 60 procent av alla globala energiinvesteringar. Under 2026 förväntas investeringarna i enbart elförsörjning och infrastruktur nå 1,6 biljoner dollar, och hela 2 biljoner dollar om man räknar in slutanvändningens elektrifiering, såsom transport och uppvärmning.

Denna utveckling drivs starkt av fordonsindustrin. Batteridrivna elfordon nådde en historisk milstolpe under 2025 då nästan 21 miljoner elbilar såldes globalt, vilket innebar att var fjärde ny såld bil i världen (25 procent) var helt elektrisk. En stor drivkraft bakom detta är kostnadssänkningarna. Tack vare det senaste decenniets innovationer har merkostnaden för att köpa elbil i stället för fossilbil, liksom priserna på batterisystem och solceller, rasat med hela 80 procent sedan 2016.

I takt med att allt mer väderberoende förnybar energi från sol och vind byggs ut förändras också elnätens behov av flexibilitet. IEA visar i rapporten att investeringarna i kraftförsörjningen nu lutar allt mer mot just utbyggda elnät och massiv energilagring.

Ökningarna i batterilagring kopplat till elsystemet är historiskt stora:

Under 2025 växte de globala investeringarna i batterilagringssystem med över 30 procent jämfört med året innan och nådde nästan 80 miljarder dollar.

Till 2026 förväntas dessa investeringar spränga gränsen på 100 miljarder dollar globalt.

Det är de stora anläggningarna som driver utvecklingen – storskalig lagring utgör numera närmare 65 procent av alla batteriinvesteringar, snarare än mindre hemmabatterier.

Enligt IEA ses batterilagring i allt högre grad som en helt avgörande möjliggörare för att kunna integrera vind- och solkraft i elsystemen. I länder med hög andel förnybar energi leder oftare återkommande perioder av extremt låga, eller till och med negativa, elpriser till att det skapas en tydlig affärsmodell för batterier. Batterierna kan lagra upp överskottselen när solen skiner och det blåser mycket (och elen är billig), för att sedan mata ut den på nätet när efterfrågan är som störst.

Denna ”energi-arbitrage” (att köpa billigt och sälja dyrt) står nu för den största delen av intäkterna för storskaliga batterier på mogna marknader som exempelvis Texas, Australien och Storbritannien. Förutom att jämna ut priserna hjälper dessa batterier även till att hantera nätstockningar och erbjuda livsviktiga stödtjänster till elnätet. Genom att frikoppla elpriserna från fossila bränslen som naturgas fungerar lagringen dessutom som ett viktigt skydd mot globala prischocker, vilket höjer länders energisäkerhet.

En stor, och allt viktigare, drivkraft bakom omställning är den geopolitiska säkerheten. Enligt IEA har oroligheterna i Mellanöstern blottlagt sårbarheten i att förlita sig på globala leveranskedjor för olja och naturgas. Insikten om att den globala bränsleförsörjningen – och därmed stora delar av världsekonomin – kan lamslås av att en 50 kilometer bred farled (Hormuzsundet) blockeras, har skakat om förtroendet i grunden. IEA-rapporten konstaterar krasst att detta inte är något som ”snabbt kommer att glömmas”.

Till skillnad från de allt större investeringarna i el väntas investeringarna i oljeutvinning minska för tredje året i rad under 2026, främst för att företagen håller hårt i kapitalet och prioriterar operativ effektivitet för att utvinna mer från sina redan befintliga tillgångar.

Men allt pekar inte åt rätt håll. Investeringarna i naturgas ökar med över 10 procent till den högsta nivån på tio år. Detta drivs av förväntningar på en snabbt växande efterfrågan, inte minst från datacenter i USA, samt ett stort behov av nya exportanläggningar för flytande naturgas. Samtidigt fortsätter kolinvesteringarna att stiga till den högsta nivån sedan 2012. Orsaken till kolets ökning är att det i hög grad ses som en pålitlig och lättillgänglig energisäkerhetsresurs, framför allt i asiatiska länder som Kina vilka försöker skydda sig mot de pågående och volatila störningarna på de globala energimarknaderna.

I Kina ser vi faktiskt en paradoxal utveckling: investeringarna i kol ökar, medan investeringarna i koldioxidsnål elproduktion minskar i rena pengar mellan 2025 och 2026, även om elnät och batterier fortsätter att växa kraftigt.

Kinas totala investeringar i kol förväntas öka med 5 procent under 2026 jämfört med 2025. Tittar man specifikt på produktionen av ångkol (som används i kraftverk) väntas investeringarna gå över 100 miljarder dollar under 2026. Det är en ökning med 7 procent sedan 2025 och nästan en dubblering jämfört med för ett decennium sedan. Kina står idag för omkring 65 procent av alla kolinvesteringar i världen, och det är landets utbyggnad som i hög grad driver de globala kolsiffrorna uppåt.

Samtidigt som kolinvesteringarna ökar, förväntas Kinas investeringar i koldioxidsnål kraftproduktion (såsom sol och vind) faktiskt att sjunka – från drygt 315 miljarder dollar under 2025 till under 290 miljarder dollar under 2026. Detta beror dock i huvudsak inte på att Kina överger förnybart, utan har två specifika förklaringar: Kapitalkostnaderna för solceller och vindkraft har störtdykt, vilket gör att Kina får mycket mer utbyggd kapacitet för varje investerad dollar. Under 2025 rusade utvecklare för att färdigställa sol- och vindkraftsprojekt innan nya, tuffare prisregler och reformer trädde i kraft, vilket gör att utbyggnadstakten mattas av något under 2026.

Men när det gäller den stödjande elinfrastrukturen pekar kurvorna spikrakt uppåt: Elnät: Investeringarna i de kinesiska elnäten fortsätter att stiga och väntas nå cirka 140 miljarder dollar under 2026 för att kunna hantera all ny förnybar el och det växande antalet elbilar. Batterilagring: Kina bygger ut energilagring i enorm skala. Investeringarna i batterilagringssystem nådde 24 miljarder dollar redan under 2025, drivet av att man förenklat nätanslutningarna för fristående batteriprojekt.

BILDTEXT: Grafik framtagen av Notebook LM