Batteriförordningen: Grönare, säkrare, bättre – nya regler i EU

Den länge omtalade nya batteriförordningen är nu spikad. Den innebär ett enormt kliv framåt för den gröna omställningen i Europa.

Efter åratal av förhandlingar spikade EU i somras den länge omtalade nya batteriförordningen. Det låter kanske byråkratiskt och inte så spännande. Men faktum är att batteriförordningen är ett enormt kliv framåt för den gröna omställningen i Europa. Samtidigt lägger den också grunden för en ny miljardindustri kring återvinning av batterier. 

Grundidén handlar om att upprätta en cirkulär ekonomi kring batterier. För en stor del av till exempel de 800 000 ton bilbatterier som Europa importerar varje år återvinns inte. Det är både dåligt för miljön och ett enormt slöseri med resurser. 
Batteriförordningen ska därför skapa mer kontroll samtidigt som det införs insamlingsmål för olika typer av batterier. 

En som varit med att förhandla fram den nya batteriförordningen är Jakop Dalunde som är Miljöpartiets EU-parlamentariker och medlem i transportutskottet.
– Nu har vi säkerställt att alla batterier som släpps ut på EU-marknaden ska vara mer högpresterande och gå att återanvändas och återvinnas. Att batterier blir hållbara och säkra under hela sin livscykel är ett viktigt steg mot en cirkulär ekonomi i EU, säger han.

Batteriförordningen tar alltså ett helhetsgrepp kring saken och ska även höja standarden för säkerheten och prestandan hos batterier inom EU. Stora batteritillverkare med en omsättning över 40 miljoner euro måste också säkerställa att råvarorna framställts enligt både miljömässiga och sociala krav. 

För batterierna i våra elbilar och större industribatterier gäller dessutom särskilda krav. Ett ”batteripass” införs i form av en QR-kod där konsumenter kan få information om batteriets koldioxidavtryck och att tillverkaren levt upp till sociala standarder vid utvinning av råmaterial. Men även praktisk information som att kapaciteten i batteriet faktiskt är vad tillverkaren uppger samt information för återvinning. 

Batteriförordningen slår också fast hur mycket av materialen som ska återvinnas. Andelen kommer öka stegvis fram till 2030. Men redan från 2026 ska 90 procent av kobolt, koppar och nickel återvinnas. 
– Batterier är en helt avgörande del av den gröna omställningen. Idag står batteritillverkningen för över hälften av den globala efterfrågan på de två metallerna kobolt och litium. En siffra som lär mångdubblas när behovet av stora och effektiva batterier växer, säger Jakop Dalunde. 

Från 2027 införs en märkning av hur stor andel återvunnen litium, kobolt och nickel nytillverkade batterier innehåller. Det handlar om miljöaspekter, men också om att batterier innehåller värdefulla mineraler och metaller som kan användas för att tillverka nya batterier. Med det minskas både batteriernas klimatavtryck och EU:s beroende av att importera metallerna som krävs. 

I stället kan det etableras en ny miljardindustri kring återvinning av batterier. Kring 2030 väntas en första större våg av batterier från elbilar som då tas ur drift. Enligt studier handlar det då om återvinning av omkring 570 000 ton batterimaterial.

Och Sverige ligger i framkant för den nya industrin. I anslutning till batterifabriken i Skellefteå bygger Northvolt återvinningsanläggningen Revolt Ett. När den är klar kan där återvinnas 125 000 ton batterimaterial om året, vilket gör den till världens största i sitt slag. Tidigare i år öppnade Stena Recycling också Europas första anläggningar för återvinning av litiumjonbatterier i Halmstad.

Reportage från Elbilen 11/2023
Foto: Stena Recycling, Northvolt och Miljöpartiet