Elbilen logo Meny

Lagstifta om fler laddplatser – nu finns chansen

Opinion

I och med införandet av ett nytt EU-direktiv har Sverige chansen att lagstifta om en tydlig strategi för laddplatser i garage. Men regeringen och berörda myndigheter ser ut att slarva bort chansen och har alltför låga ambitioner, skriver Jakob Lagercrantz, 2030-sekretariatets vd. 

Det är i EU som de svenska lagarna skrivs. Ja inte alla, vi bestämmer mycket själva, men när väl EU beslutar om ett gemensamt direktiv blir det lag i medlemsländerna 18 månader senare. Därför är arbetet i Bryssel en viktig del av miljöarbetet i Sverige. 

 Ett problem är att EU:s miljöambitioner ligger långt efter de svenska. När EU:s nya energidirektiv beslutades 2018 innehöll det mycket kring energi och byggnader som Sverige gjort sedan länge. Något som var nytt var krav på laddplatser i uppvärmda garage. Märkligt nog omfattar kraven bara uppvärmda garage, men det är en annan fråga.

 Den svenska myndigheten Boverket fick i uppdrag att föreslå hur detta skulle införas i svensk lag. Deras första remissförslag var inte så ambitiöst som man kunde vänta sig av ett land med de tuffaste miljömålen för transportsektorn. Boverket skriver att byggnader med mer än tio parkeringsplatser ska, vid ny och ombyggnad, få minst en (1) laddplats, och kablar ska dras till en femtedel av parkeringsplatserna. Boverket la sig därmed på EU:s miniminivå i direktivet vilket är mycket märkligt. Flera remissvar krävde betydligt skarpare krav.

 Andra viktiga frågor som lastbalansering och uppkopplade laddnätverk berörde Boverket knappt. I sammanfattningen av rapporten till regeringen står det:

Boverket föreslår att laddningspunkter ska uppfylla vissa tekniska krav. Boverket föreslår vidare att laddningspunkter ska förberedas för elmätning och debitering av elkostnad. 

Elmätning och kostnad i alla ära, men det är helt avgörande att vi etablerar laddinfrastrukturen på ett smart sätt om laddinfrastrukturen inte på ett onödigt sätt ska spä på den kapacitets- och effektbrist Sverige kämpar med på flera platser i landet. Boverket menar att marknaden ska sköta detta, men just här bör den osynliga handen styra så att vi undviker suboptimering och problem med effektfördelning.

 Var finns förberedelsen för en snabb utrullning av laddare i publika och privata garage? Var finns förberedelserna för optimering av städernas laddnätverk? Kraven på ”smarta laddare”?

 Det regeringen presenterade som förslag till riksdagen, blev en tummetott:

Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om laddning av elfordon. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om sådana krav i fråga om laddning av elfordon som alltid ska uppfyllas för vissa byggnader, det vill säga även utan samband med nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad än ombyggnad.

 Regeringen lär föreslå att Boverket får i uppdrag att uppdatera Plan- och byggförordningen.

 Chansen till att lagstifta om en tydlig strategi för laddinfrastruktur i uppvärmda garage blev alltså till en ganska allmän skrivning i Plan- och byggförordningen. Lastbalansering och effektstyrningen finns inte med – det ska lösas av marknaden. Boverket och regeringen tar ett myrsteg där de borde ta ett stort kliv för att visa en riktning kring elektrifiering.

 Om Sverige ska ha en chans att nå klimatmålen för transportsektorn måste svenska myndigheter ha tydliga ambitioner och gå långt förbi vad EU identifierar som miniminivå. Sverige har chansen att, inte minst på elfordonsområdet, ta en ledarroll. Men då får man inte slarva bort chansen att höja ribban.

Jakob Lagercrantz, vd, 2030-sekretariatet

Fotnot: 2030-sekretariatet är en intresseorganisation som arbetar för att säkerställa att Sverige når en fossilbränsleoberoende fordonsflotta till år 2030. Sekretariatet samlar partners inom näringsliv, industri, akademi och civilsamhälle som driver utvecklingen inom områdena bilen, bränslet och beteendet.

Fredrik Sandberg

Fredrik Sandberg

PUBLICERAD: 2020-06-24