Ledande analytiker: Då halveras kostnaden för elbilsbatteriet

Länge har man sagt att en elbil kommer att vara i prisparitet med en bensinbil när batterierna kostar 100 dollar per kWh. Många trodde att vi skulle vara där i år. Men så har det inte blivit, en anledning är stigande priser på råvaror som litium och kobolt. Men nu verkar ett prisras vara inom räckhåll. I alla fall om man ska tro analytiker på investmentbanken Goldman Sachs. Enligt dem har den globala genomsnittliga kostnaden för batterier minskat från 153 dollar per kilowattimme (kWh) år 2022 till 149 dollar år 2023.
Dessa priser kommer att falla till 111 dollar innan årets slut, anser Goldman Sachs. De förutspår att priset kan sjunka till omkring 80 dollar per kWh år 2026, vilket innebär en nästan 50-procentig nedgång från 2023 års nivå, en kostnadsnivå vid vilken elbilar skulle nå paritet i totalkostnad med bensindrivna bilar i USA, utan subventioner.

Då ska man komma ihåg att bensinpriserna i USA är betydligt lägre än i Europa, vilket innebär att det kommer att bli billigare att köpa och äga elbil än bensinbil i Europa år 2026 – utan statliga subventioner.
Enligt Nikhil Bhandari, råvaru- och grönenergianalytiker på Goldman&Sachs är det två huvudsakliga faktorer som samspelar för att priserna ska sjunka:
1. Teknisk innovation: de batteripack som produceras idag har cirka 30 procent högre energitäthet än tidigare.
2. Priset på centrala metaller har sjunkit avsevärt. Framför allt litium och kobolt, vilket utgör cirka 60 procent av batterikostnaden. De skenande priserna som vi sett hittills på dessa metaller har mattats av.
Den ökade energitätheten i batteripacken beror inte i huvudsak på högre energitäthet i battericellerna, enligt Nikhil Bhandari, utan på att man börjat packa cellerna bättre. Större celler som inte behöver moduler medför både kostnadsbesparingar med förenklade strukturer och ökad energikapacitet.
Båda de ledande batterityperna är baserade på litium. Nickelbaserade kemier står för närmare 60% av marknaden medan LFP (litiumjärnfosfat utan nickel och kobolt) står för mellan 35-40%. Det finns även en liten andel natriumjonbatterier, de enda icke-litium-baserade batterierna, men dessa produceras i mycket begränsade mängder idag.

Till år 2025 tror Nikhil Bhandari att LFP-cellerna kommer att stå för 41-45 procent av marknaden.
Konkurrensen kring batterier blir också allt hårdare:
– Det finns fem företag som kontrollerar nästan 80 procent av marknaden. Var och en av dem har varit i branschen i över två decennier och de har intensifierat sina utgifter för forskning och utveckling ännu mer aggressivt under de senaste tre till fem åren. Detta skapar en ond cirkel som gör det svårt för någon annan att kunna konkurrera. Nya aktörer kommer idag in på marknaden under en cyklisk nedgång och många har svårt att överleva eftersom de inte har uppnått rätt nivå av effektivitet vid tillverkningen.
Om prognosen stämmer och det kostar 64 dollar per kWh på packnivå år 2030 innebär det att ett batteripack på 100 kWh kommer kosta 65 000 kronor för biltillverkaren. Eller 38 400 kronor för ett 60 kWh-pack. Det kommer att bli svårt att tillverka billigare bensin- och dieselbilar om några år.

Källa: https://www.goldmansachs.com/insights/articles/electric-vehicle-battery-prices-are-expected-to-fall-almost-50-percent-by-2025