Studie: så pressar kinesiska tillverkare priset på elbilar

Oron för att kinesiska tillverkare ska konkurrera ut den etablerade bilindustrin i Europa har fått EU att införa strafftullar på elbilar från Kina. Trots det visar siffror att kinesiska märken växer på den europeiska marknaden, något som gäller framförallt för elbilar. Flera kinesiska märken lanserade sig inte direkt med låga priser utan snarare mycket teknik […]

Oron för att kinesiska tillverkare ska konkurrera ut den etablerade bilindustrin i Europa har fått EU att införa strafftullar på elbilar från Kina. Trots det visar siffror att kinesiska märken växer på den europeiska marknaden, något som gäller framförallt för elbilar.

Flera kinesiska märken lanserade sig inte direkt med låga priser utan snarare mycket teknik på den svenska och europeiska marknaden. Men nu ser vi allt fler prispressare modeller från Kina, till exempel aktuella Leapmotor B10 som är en 4,52 meter lång elsuv som kostar från 349.900 kronor. Och de bilar vi får hit kostar inte sällan upp mot hälften när de säljs på hemmamarknaden i Kina.

En analys från konsultfirman McKinsey har nu kikat närmre på hur de kinesiska tillverkarna lyckas tillverka elbilar så mycket billigare jämfört med tillverkarna här i Europa. Lönekostnader är kanske det första som någon skulle peka på, men enligt analysen är det teknologiska och strukturella orsaker som ger kostnadsfördelar.

Till exempel batteripacken, som står för upp till 40 procent av kostnaden hos en elbil. Kinesiska tillverkare var tidiga med att satsa på batterier med billigare LFP-celler och cell-to-pack-teknik där cellerna packas direkt i packet utan moduler, vilket sänker både vikt och kostnader. Enligt McKinsey har kinesiska tillverkare en kostnadsfördel på upp till 40 procent när det kommer till batteripacket. I vissa fall ligger priset per kWh på låga 64 dollar för batterier med LFP-celler. Alltså en bra bit under den gräns på 100 dollar per kWh som anses vara brytpunkten för när elbilar prismässigt är jämförbara med bilar som har förbränningsmotor.

Enlist analysen har de kinesiska tillverkarna inte heller samma synsätt vad gäller inslag för att förlänga batteriernas livslängd, som korrosionskydd eller möjlighet att utföra service på dem. I stället satsas det på enklare, och därmed billigare konstruktioner. Som exempel nämns LFP-batterier Blade från Byd som blivit en stor framgång och gjort företaget till världens näst största tillverkare av elbilsbatterier efter CATL. När det kommer till just LFP-batterier är Kina ledande och står för majoriteten av världens produktion.

Utöver det har flera europeiska biltillverkare länge använt plattformar som ska kunna användas för att bygga samma modeller med både eldrift och förbränningsmotorer. Något som ökar kostnaden och även innebär teknologiska kompromisser. I Kina handlar det i större utsträckning om plattformar framtagna för just eldrift.

En slutsats i analysen är att västerländska tillverkare måste lansera elbilar i en ny generation som är mer konkurrenskraftiga. Det är precis vad vi också ser nu med Volvo EX60, Neue Klasse från BMW och de senaste elbilarna från Mercedes som alla byggs med nya plattformar. För att inte bli frånåkta menar analysen också att västerländska tillverkare fokusera på kostnad vid prosudktutvecklingen, som att använda billigare batterikemi, vinna kunders förtroende genom mervärden som lång batterilivslängd samt strategiska partnerskap med leverantörer för att skala lokal batteriproduktion, korta utvecklingstider och minska beroendet av import.