Svenske batteriexperten: ”Stötta industrin, inte elbilsköparna”

De långa väntetiderna på elbilar beror delvis på batteribrist. Det menar den svenske batterinestorn Bo Normark, som efterlyser bättre stöd till europeisk batteriproduktion.
– Statliga stöd måste gå till produktionen och inte dem som köper produkterna.

Bo Normark kan kallas Sveriges batteri­nestor; han har under lång tid varit en viktig förkämpe för både Sveriges batteriindustri och för europeisk grön teknik. Han fanns med när Peter Carlsson tog de första stegen i startandet av Northvolt. När han tilldelades hedersdoktorstitel av KTH benämndes han som ”En legendar inom elkraftteknik och pionjär inom smarta elnät och batterisystem”. 

I dag är han engagerad som industri­strateg på EIT InnoEnergy, som med bland annat EU-medel finansierar nystartade bolag i den gröna energi­tekniksektorn. 

För att få en uppfattning om i vilken riktning den europeiska och svenska politiken är på väg när det kommer till batteriproduktion och grön energi­teknik slog vi honom en signal. 

Flera rapporter har kommit in om att många planerade gigafabriker i Europa har blivit försenade och några har skruvat ner sina produktionsmål. Så mycket som en fjärdedel av de planerade projekten fram till 2030 har blivit försenade och/eller skruvat ner sina mål, rapporterar Energy-Storage News. 

Finns det risk för att batteri-produktionen är en bubbla, att den kommer att trappa ner?

– Den har inte trappat ner. Det kommer att vara batteribrist tio år framåt, vilket bekräftas av det ansedda analysföretaget Benchmark Minerals rapporter, som främst tittar på mobila batterier. Personligen skulle jag även lägga in att man har underskattat boomen för stationära batterier. De är redan i dag lönsamma i många tillämpningar, men på sikt kommer nya kemier som natriumbatterier göra att förnybar elproduktion plus batterier blir en oslagbar kombination.

– Man har dessutom grovt underskattat de tider det tar att rampa för att få full produktion av batterier.
Det är många utmaningar som batteri­industrin står inför, en sådan är kompetensfrågan. Var ska du hitta alla personer som ska sköta maskinerna? Den andra utmaningen är råvaror. Kapital och investeringsvilja är inte ett problem, säger Bo Normark. 

BMW säger att det snart inte går att tillverka energitätare batterier, att man har nått en teoretisk gräns för dagens teknik. Deras nästa generation batterier, som de kallar Gen6, säger de är nära den gränsen. Därefter är nästa steg solid-state-batterier som ligger längre in i framtiden. Håller du med om det?

– Det tror jag. Men den tekniska prestandan som finns i dag räcker mer än väl för bilindustrin. Nästa teknik är intressant, där kommer vi få jättehöga energitätheter. Exempelvis företaget som Northvolt har köpt, Cuberg, som har utvecklat en litium-­metall-anod. I andra ändan med låg kostnad och lägre energitäthet har vi natriumbatterier som ersätter litium med natrium, alltså salt. De har potential att komma upp i samma energitäthet som LFP-batterier, men är billigare. På sikt kan priset bli fem gånger billigare än dagens batterier. Alltså 25 dollar per kWh.

– Vi har ett svenskt företag som Northvolt har investerat i, Altris, som utvecklar tekniken. 

Vad är den viktigaste trenden just nu?

– Det jag missionerar om nu handlar om reshoring. Det är den nya trenden. Den betyder att man tar tillbaka produktionen av hårdvara till sin egen region. Alltså tillbaka till Europa och USA. Det är den starkaste globala trenden just nu. Bakgrunden är att Kina under decennier ger omfattande statsstöd till sin industri. 1,7 procent av BNP, fruktansvärt mycket pengar. Närmare 400 miljarder dollar per år. Allt för att få in produktionen till Kina. Europa och USA kan inte sitta och titta på när det sker. 

– Reshoring började redan under Obamas tid och fortsatte med Trump. Men i höst exploderade det, med det amerikanska stödpaketet Inflation Reduction Act (IRA). Det är det största subventionsprogrammet till industrin i historien. Om du startar battericellstillverkning i USA får du 35 dollar per kWh i stöd. För en fabrik som tillverkar 60 GWh per år innebär det cirka 20 miljarder i subvention. Bara subventionerna gör att du finansierar bygget av batterifabriken på tre år. Det är grymma saker. 

Vad har det här fått för konsekvenser för batteriföretagen?

– Det har lett till en rad åtgärder. Tesla har bland annat bromsat cellproduktionen i Berlin. De bygger i USA i stället. Northvolts vd, Peter Carlsson, har också indikerat att man kan komma att prioriterat om och bygga en fabrik i USA innan man bygger i Tyskland.

– Det här har nu blivit topprioritet i Europa. Det blir viktigt att EU också stöttar produktion.
Sverige är nu ordförandeland, och Sverige tillhör de länder som traditionellt är mest emot statsstöd i EU. Northvolt har exempelvis fått mycket litet stöd. Men det måste till en förändring om vi ska behålla produktionen i EU. EU-kommissionens ordförande har gått ut och gjort starka uttalanden till stöd för ett europeiskt program som svar på IRA-utspelet från USA.

Kan vi tappa produktion till USA i stället för Kina?

– Det finns diskussioner mellan EU och USA som vänder sig mot Kina. Man diskuterar att upprätta någon slags pakt mellan Europa och USA. Så att man inte tävlar mellan Europa och USA. 

En av anledningarna till försenade batteriprojekt i Europa är råvarubrist. Hur ser det ut med råvarubrytning i Europa?

– Vi har ett 30-tal råvaruprojekt i Europa. Det är exempelvis många projekt på gång i Finland: en nickel­gruva, en litiumgruva och ett litium­raffinaderi. De har kommit långt på råvarusidan. 

Men i Sverige går det trögare?

– Vi har provbrytning av grafit i Norrbotten för en anläggning att tillverka anoder i Luleå. Provbrytning sker även i Vittangi där det finns en av världens största fyndigheter. Litiumbatterier borde egentligen heta grafitbatterier, de innehåller väldigt mycket grafit. Det finns ju också ett projekt att tillverka grafitmaterial från lignin, alltså restprodukter från skogsindustrin, vilket i sin tur kan bli en betydligt större verksamhet. I stället för pappersfabriker kan vi få grafitfabriker. Det är en ny sektor för skogsindustrin. 

– Litiumjonbatterier innehåller också stora mängder koppar, och kopparbrytning har vi i Sverige, genom Boliden. Deras gruva Aitik är den största koppargruvan i Europa. Den kommer säkerligen att kunna utöka produktionen. 

Vilken batteriteknologi kommer att vinna?

– Alla kommer att vinna. Det behövs enorma mängder. Vi har exempelvis aldrig tillverkat så mycket blybatterier som vi gör nu. Tittar du framåt tror jag personligen mycket på natriumbatterier. Kinesiska CATL har redan på gång produktion av dessa. De behöver inget litium och priset kan komma ner till mycket låga nivåer. Var batteriteknologin är om fem till tio år är omöjligt att säga, men det är inte omöjligt att vi har natriumbatterier även i bilar, men med säkerhet i stationära batterier.

– Men vi måste få till ett stödsystem i Europa. 

Ett exempel på hur snett det kan gå om stödet är fel utformat kan man enligt Bo Normark se på solcellsstödet. Man gav stöd under många år, och gör det fortfarande – till dem som köpte sol­paneler. Inte producenterna. 

– Det gjorde att vi indirekt finansierade Kinas solcellsindustri med våra skattepengar. Statliga stöd måste gå till produktionen och inte dem som köper produkterna. Och nu har vi stora satsningar på att bygga en europeisk solcellsindustri. Blunda och föreställ dig vad som kommer att hända med energimarknaden med billiga solpaneler och natriumbatterier för 25 dollar kWh.

Snabbfakta: Natriumbatterier – billigare och i paritet med LFP-batterier

• Natriumbatterier är lika litiumjonbatterier men har natrium – alltså salt – i stället för litium.
Energitätheten i de natrium-batterier som nu tas fram av kinesiska CATL ligger på upp till 160 Wh per kilo, vilket är mer energi per kilo än vad som återfinns i Tesla Model 3 Standard Range. Enligt en studie av amerikanska universitetet MIT innehåller cellerna i Tesla M3 SR 125 Wh per kilo. 

• Enligt CATL kommer energitätheten att komma upp till 200 Wh/kg de kommande åren. 

• Snabbladdning med natriumbatterier är inget hinder – 80 procent ska kunna nås på 15 minuter i rumstemperatur. De ska även klara kyla bra med förluster på endast 10 procent vid minus 20 grader. 

• Enligt CATL kommer första generationen kosta 77 dollar per kWh – vilket är något mer än hälften av vad högeffektiva litiumjonbatterier kostar i dag. Vid volymproduktion kan priset ramla ner till 40 dollar per kWh. 

• Natriumbatterier kan produceras med dagens produktionsanläggningar.