Elbilen logo Meny

Äntligen!

Krönikor

Äntligen vågar Tesla något!

Då tänker jag naturligtvis inte på den tekniska lösningen, som ju slog rekord i våghalsighet när den introducerades för ett decennium sedan. Jag tänker på förpackningen, formen, designen.

Hittills har Teslabilarna varit rena sömnpillren utvändigt, man har fått vänta tills man har kommit in i kupén för att mötas av något uppfriskande och nytänkande. Model S kan i bästa fall klassas som nutida elegant på ett konservativt vis, som anstår exempelvis en Jaguar, och Model X ser ut som en jäst MPV – inte särskilt intressant. Den senaste trean är bara en ned-
skalad S med ett helt anonymt ansikte.

Jämför med BMW som gick in i sin elbilsera med den nydanande i3, eller Jaguar vars i-Pace fortfarande är en vattendelare. Snygg eller ful?  Hälften tycker si, hälften tycker så, men den sticker verkligen ut, får folk att engagera sig.

Att det finns en smartness i Teslas förpackningsstrategi råder det dock ingen tvekan om. De säljer många gånger fler elbilar än både BMW och Jaguar tillsammans, och att få kunderna att både välja radikal teknik och radikala former samtidigt verkar inte vara en framgångsrik strategi. Vi människor skyndar långsamt men orkar inte med alla förändringar på en gång, och när Audi och Mercedes hoppade på tåget med sina suvar tog man absolut inga risker designmässigt.

Det är mot bakgrund av att elbilen börjar bli mainstream som man måste läsa in designstrategin hos Teslas Cybertruck. Nu räcker det inte längre med att bygga elbilar med lång räckvidd och våldsamma accelerationsresurser.

Nu måste förnyelsen finnas med hela vägen ut till bilens skal.

Det är en skapelse som Cybertruck som får mig att intressera mig för märket, som verkligen är en markering av våghalsighet och futurism. Trucken associerar mig till rymden och kultiga, dystopiska sci-fi-filmer som Blade Runner och Interstellar.

De verkliga tekniknördarna som väger varje mikrowatt av energieffektivitet på guldvåg kommer naturligtvis aldrig att bry sig om förpackningen. Men för bildrömmare som jag är de estetiska vibbarna lika viktiga som tekniken.

Gunnar Dackevall

Gunnar Dackevall

PUBLICERAD: 2020-06-25