Elbilen logo Meny

Elbilsordlista

Elbilskola

AC: Växelström, den typ av ström vi har i ledningarna hemma och den som används vid normalladdning/laddning i laddbox. Vid växelström växlar strömmen hela tiden riktning.

CCS: Typ av laddkontakt som används vid snabbladdning. Är numera EU standard. Nästan alla elbilar har CCS-uttag.

CHAdeMO: Mindre vanlig laddkontakt som används vid snabbladdning. Nissan Leaf har CHAdeMO-uttag.

DC: Likström, används i snabbladdare. Vid likström flödar strömmen hela tiden åt samma riktning.

EV: Kort för Electric Vehicle, dvs. elbil. Ibland används även förkortningarna BEV (Battery electric vehicle) och PHEV (Plug-in Hybrid Electric Vehicle) för att särskilja elbilar som enbart går på batteri och laddhybrider.

kW (uttalas kilowatt) anger hur snabbt bilens batteri kan laddas. Har man laddat med 1 kW i en timme har det hamnat 1 kWh el i bilens batterier. Ju fler kW du kan ladda med, desto snabbare går det. 

kWh (uttalas kilowattimmar) anger hur mycket el bilens batterier kan lagra (ungefär som liter för bensintank). När man åker går det sedan åt en viss mängd el per mil. Som tumregel kan man säga att elbilar drar ca 1,5–2 kWh el per mil. Energimängden i en liter bensin är 9,1 kWh. 

Laddhastigheten beror på hur många kW snabbladdaren, laddboxen eller uttaget kan lämna, och hur många kW bilen kan ta emot. Den lägsta siffran av båda dessa faktorer bestämmer hur snabbt du kan ladda.

Laddbox (även normalladdare, destinationsladdare, laddstolpe). Ladduttag som levererar växelström som din elbil med hjälp av sin inbyggda ombordladdare kan ladda sina batterier med. Ger säkrare och snabbare laddning än vanligt vägguttag. Ska dock ej blandas ihop med snabbladdare.

Mode 1, Mode 2, Mode 3, Mode 4: Benämningar på olika typer av laddning med olika säkerhetsgrader. Mode 1 är den enklaste typen, med en sladd från ett vanligt vägguttag. 

Mode 2 innebär att sladden som används har en kontrolldosa med tex jordfelsbrytare. 

Mode 3 betyder laddning i laddbox (= högre säkerhetsgrad). Mode 4 innebär snabbladdning.

Ombordladdare: Den del i bilen som vid normalladdning hemma eller boxladdning omvandlar växelström från vårt elnät till likström, som batterierna vill ha. Ju större effekt som bilens ombordladdare klarar att omvandla, ju snabbare kan laddningen gå.  Vid snabbladdning behöver strömmen inte gå via bilens ombordladdare, eftersom en snabbladdare levererar likström direkt.

Regenerering: kraftåterföring, dvs att rörelseenergi laddas tillbaka till bilens batteri när man trycker på bromspedalen, eller bara släpper gasen och ”motorbromsar”. I de flesta elbilar kan man själv välja hur kraftigt regenereringen ska vara när man släpper foten från gaspedalen.

Schuko teknisk benämning för ”vanligt vägguttag”.

Snabbladdare: (även DC-laddare) Levererar likström till batteriet. Vanligaste typen idag kan leverera 50–150 kW laddeffekt, men finns med upp till 350 kW laddeffekt. Olika bilar kan ta emot olika stor effekt vid snabbladdning. Även om laddarens maximala effekt inte är samma som bilens går det bra att ladda, se Laddhastighet. De allra flesta snabbladdare har kablar har både CHAdeMO och CCS-kablar (se CHAdeMO och CCS).

Supersnabbladdare (kallas även HPC, high Power Charging, eller Superchargers, som Tesla kallar sina): benämning för snabbladdare med extra hög effekt, som möjliggör extra snabb laddning, mellan 100 och 350 kW. 

Typ1, Typ2: Två olika laddkontakter som används vid normalladdning/ laddning i laddbox. Vissa bilar har Typ1, andra Typ2 uttag. Laddstolpar brukar ha Typ2 uttag. Men även bilar med Typ1 kan ladda där, om de har en kabel som har Typ2 kontakt på ena änden och Typ1 (att koppla in i bilen) på andra.

Växelriktare: Omvandlar likström till växelström. Bilens batterier lämnar ifrån sig likström, men motorn behöver växelström för att snurra. Växelriktaren sitter därför mellan batterierna och motorn. 

WLTP: en så kallad körcykel (ett visst körmönster) som alla bilar som typgodkänns i EU måste testas enligt. På så vis kan man få jämförbara siffror när det gäller bilarnas energiförbrukning. Tidigare testades bilarna genom en annan, äldre körcykel som kallas NEDC. När man jämför olika bilar (särkilt om det gäller bilar som är några år gamla) bör man ta reda på vilken körcykel som använts för att få fram räckviddssiffrorna. WLTP-cykeln är tuffare och stämmer bättre med verkligheten än NEDC.

Fredrik Sandberg

Fredrik Sandberg

PUBLICERAD: 2020-06-23