Elbilen logo Meny

Jag är inte bitter …

Krönikor

Årets upplaga av Swedish Electric Car Championship SECC 2020 bjöd på nytt svenskt rekord för elbilar på sträckan Haparanda–Ystad: 19 timmar och 58 minuter. Det gamla rekordet på 20 timmar och 51 minuter sattes av mig för två år sedan på SECC 2018.

Men jag är inte bitter.

Visserligen körde jag sträckan mitt i vintern, i isande –15 grader, medan pojkspo… jag menar nya rekordhållaren Mikael Robertsson körde i bekvämt sommarväder.

Men jag är inte bitter. 

Han behövde inte skrapa bort snöslask med sina bara händer från bilens kameror vid varje laddstopp. Hans autopilot hittade de sidlinjer som doldes under snövallar för mig. Han hade förresten bättre autopilot också, fått en ny version trådlöst nedladdad som kan köra bilen även på vägar med sämre filmarkeringar. Sånt fanns inte på min tid. Jag fick köra manuellt ända till Gävle innan vägarna äntligen blev bättre i södra Sverige. 

Men nej, nej, jag är inte bitter.

Han kunde även ladda mycket snabbare än mig. På min tid, för sådär två år sedan, kunde Teslas bilar laddas med max 120 kW på Superchargers. Så hipp happ skickade de ut en ny mjukvara till bilarna och plötsligt gick det att ladda med 145 kW. Jaha, tack för det. Och batterierna förvärms nuförtiden så att de ska kunna laddas snabbare. Mina var i stort sett stelfrusna. Laddning går mycket långsammare med kalla batterier. Mina laddtider var olidligt längre än vad man kan få på sommaren. Minusgrader, frusna batterier, långsammare laddare. Tacka fanken det gick snabbare nu.

Men jag sa ju, jag är inte bitter. 

Även om jag inte kan driva min omgivning till vansinne längre, kräva att de titulerar mig ”Sveriges snabbaste elbilist”. 

Nu är jag inte det längre. 

Nu är Mikael Robertsson det. 

Nu är jag en föredetting. Jag fick inte ens ställa upp i årets tävling. Min mentala status ifrågasattes extra starkt (mer än vanligt) av frugan när jag vädrade idén hemma och det föreslogs att jag borde tillbringa mer tid med familjen istället. Men hallå, familjen är där i morgon också men inte min rekordtid!

Men jag är inte bitter. 

Jag är inte bitter för att det är så mycket som har hänt de senaste två åren. 

Tävlingar som dessa belyser utvecklingen så väl. Antal snabbladdare har fördubblats längs sträckan. Vi har fått flera publika HPC-
laddare (även om det behövs många fler – och till vettigare priser). De elbilar som inte hade en chans för två år sedan, som hindrades av undermåliga laddnätverk, kom nästan på pallplats i år. 

Vi har även fått nya, ännu bättre elbilar. Tesla har släppt sin Model 3 i Sverige, och nya mjukvaror till alla sina bilar som gör att de kan ladda snabbare och åka säkrare. 

Gemene mans attityd till elbilar har ändrats från mest en fnysning till att på allvar överväga att köpa ”de där nymodigheterna”.

Om det har hänt så mycket på knappa två år – tänk vad framtiden har i sitt sköte!

Tibor Blomhäll kör en Tesla Model 3. Familjens andrabil är en Nissan Leaf.  Till vardags är han utvecklingschef på ett it-bolag, och i stället för fritid driver han elbilsklubben Tesla Club Sweden. Han bor i villa i en Stockholmsförort.
Tibor Blomhäll

Tibor Blomhäll

PUBLICERAD: 2021-02-07