Blomhäll: Jag hoppas att vi snart kan starta tidningen Elflyget

Klimatångesten slog till med full kraft halvvägs över oceanen. Efter middagen avklarad och kaffet uppdrucket fick jag något tungt över brösten och fumlade efter luftblåset i taket så jag kunde torka bort kallsvettet från pannan.

Här sitter jag, bilskribenten som ska rapportera om miljö och elbilar och flyger miljövidrig jetflyg tvärs över halva jordklotet. Inte nog med att jag ska från Sverige hela vägen till San Francisco, jag ska dessutom nästa dag fortsätta flyga ner till Los Angeles 60 mil söderut, och dagen därpå tillbaka igen innan hemfärd. 

Med flyg, flyg, flyg, flyg hela vägen. Kors och tvärs mellan kontinenter och Teslas olika fabriker och utvecklingsavdelningar.

Hur går det ihop? Är det hyckleri av den högre skolan? Ska vi verkligen flyga flygplan till alla dessa bilpresentationer och provkörningar runt om i världen? Visst, till USA är det väldigt väldigt svårt att ta tåget, men det finns ju båtar. (Väl? Finns det fortfarande passagerarbåtar till USA?) Vi har faktiskt fått några läsarbrev som undrar varför vi flyger fossilflygplan till elbilsevent?

Senaste året har folkopinionen verkligen svängt rejält kring långresor. Influencers som lägger ut bilder från resor till exotiska länder blir förvånade när de inte bara får längtande och avundsjuka kommentarer längre – utan även från folk som menar de borde skämmas. 

Aldrig förut har folk tvekat lägga ut bilder från Thailandresan på Facebook. Hellre ljuger man att man åkte till Gotland. ”Hemester” har blivit ett begrepp, man semestrar hemma inte på grund av ekonomin utan ekologin. Flyga flyg ger klimatångest, äta kött likaså. 

Fast stora vrålåket på garageuppfarten går fortfarande bra? Inte länge till, får vi hoppas. Folk kommer nog börja skämmas över dem också snart.

Så hur kan jag sätta mig på ett flygplan och åka jorden runt för att titta på en ny elbil och fabriken de tillverkas i? Hur går det ihop? Går det ihop? 

Jag började räkna. Hade gott om tid, 11

timmar inklämd mellan två tyskar (tror jag) i turistklass. (Livet som skribent på Elbilen i

Sverige är långt ifrån glamour, jag får nog ta ett snack med chefredaktören.) Tanken höll mig vaken och någon skön sovposition kunde jag ändå inte hitta.

Efter en hel del dividerande kom jag fram till att om mina artiklar lyckas övertyga en enda bilist att göra sig av med sin bensin- eller dieselbil och byta till en elbil istället kommer hen kompensera utsläppen från mina flygresor mångfalt. 

Det är inte bra att jag flyger runt halva jordklotet med flygplan som drivs av döda dinosaurier – men det skulle vara ännu värre om alla fortsatte köra sina bilar drivna av samma dinosauriesoppa.

Tidningen du håller i din hand heter Elbilen i Sverige. Jag hoppas att vi om några år kan starta systertidningen Elflyget i Sverige. Eller åtminstone att vi använder biobränsle till flygplanen. Tills dess får vi hoppas att våra resor inte är i onödan.

Så därför säger vi så här: Kära läsare. Nu har du nått till sista sidan av den här tidningen. Du har läst mycket om elbilar. Visst låter de bra? Vad väntar du på? Jag lovar dig: du kommer inte ångra dig. Slå till och köp en elbil.

”Efter en hel del dividerande kom jag fram till att om mina artiklar lyckas övertyga en enda bilist att göra sig av med sin bensin- eller dieselbil och byta till en elbil istället kommer hen kompensera utsläppen från mina flygresor mångfalt. ”