Chalmers-studie sågar EU-satsning på stationer för vätgas

Som en del i arbetet med att minska utsläppen från vägtransporter har EU beslutat om förordningen AFIR, Alternative Fuels Infrastructure Regulation. Enligt den ska det 2026 ska finnas laddstationer för elbilar med en total effekt på minst 400 kW var sjätte mil utmed huvudvägarna inom EU.

För tunga transporter ska det år 2030 också finnas stationer för att tanka vätgas var 20 mil utmed viktiga vägar. Något som kritiseras i en ny studie från Chalmers i Göteborg där forskarnas beräkningar kommer fram till att det är en feldimensionerad satsning. Med resultatet att hundratals miljoner kronor kan slösas bort årligen på stationer som inte behövs. På andra håll i Europa kan situationen vara tvärtom och där kommer det i stället behövas fler tankstationer.

Bakgrunden är att forskarna har analyserat data från 600.000 fraktrutter genom Europa och utifrån det kommit fram till att kravet inte återspeglar den verkliga efterfrågan. Då det ännu endast körts prototyper av vätgasdrivna lastbilar på Europas vägar har forskarna i stället skapat en modell över hur transporterna väntas se ut år 2050. I modellen har forskarna även vägt in topografiska data för att komma fram till vad den verkliga förbrukningen och med det behovet av att tanka kommer bli.

– EU-lagen baseras på vägsträcka, men trafikvolymerna skiljer sig på andra sätt mellan länder. I Frankrike behöver kapaciteten enligt vår modell vara sju gånger högre år 2050 än vad EU kräver till år 2030. Där fungerar alltså utbyggnaden enligt AFIR som ett första steg på vägen men kommer att behöva kompletteras, säger Joel Löfving som är doktorand vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers.

Motsatta exempel som nämns är Bulgarien, Rumänien och Grekland. Där trafikvolymerna lägre och med det också behovet av tankstationer. Skulle det ändå byggas vätgasstationer där var 20 mil riskerar de delvis stå oanvända.

– På EU-nivå har vi kunnat lämna feedback inför utvärderingen av AFIR som sker under 2026, och min förhoppning är att kunna påverka så att lagen utvecklas på ett sätt som tar hänsyn till varje lands specifika förutsättningar. För Sveriges del utgör AFIR en bra start, men det är alltid riskabelt att investera i ny, dyr teknik, säger Joel Löfving.