Teslas superbatterier nära – men kan få europeisk konkurrens

En stor del av kostnaden för att tillverka litium-jon-batterier är knutna till torktiderna för elektroderna. När batteriet tillverkas lägger man på en elektrolytlösning på en folie som antingen är koppar (anoden) eller aluminium (katoden). Den ska sedan torkas och det sker i stora ugnar som ofta drivs av gas. Dessa ugnar kräver enorma mängder energi och miljöpåverkan är därmed stor.

För att kapa tiden det tar att tillverka ett batteri och för att minska energiåtgången söker många batteritillverkare därför efter metoder som kan få bort torkningsprocessen. Tesla har under många år försökt att få till torra elektroder. De köpte batteriföretaget Maxwell 2019 som hade utvecklat tekniken och har sedan dess försökt att implementera den i tillverkningen av sina 4680-celler. De satsade hårt på att det skulle lyckas och specifikationerna på Cybertrucken när den visades upp var knutna till att de skulle få till sina celler. Det vill säga Cybertrucken skulle få lång räckvidd och ha ett lågt pris. Det har inte blivit verklighet. Priset på Cybertruck blev betydligt högre än utannonserat och räckvidden var inte ens i närhet. Problemen för att få till produktion av de torra elektrod-batterierna har varit många. Bland annat har maskinerna som tillverkar cellerna gått sönder pågrund av materialet. Under flera år har det därför varit tyst kring tekniken, men i somras dök det upp en nyhet om att Tesla testkör en cybertruck med batteriet. Och nu säger Bonne Eggleston, som är chef för Teslas 4680-celler, till The Information att de ska börja bestycka cybertrucken med cellerna senare i år.

Skulle Tesla få till tekniken innebär det betydligt billigare battericeller och därmed billigare fordon. Dessutom med bättre räckvidd. Men det är inte bara Tesla som siktar på torra elektroder. Ett treårigt projekt i Tyskland vid Aachen University har lyckats ta fram en metod för tillverkning av torra elektroder med laser, rapporeterar Electrive. Men istället för en torr beläggning på elektroderna använder man diod-laser för att förtorka elektroderna. Därefter sluttorkas de i betydligt mindre ugnar än tidigare.

– Lasertorkningen i början av processen halverar ugnslängden, vilket sparar värdefull processtid, minskar behovet av energikrävande torkrum och sänker driftskostnaderna med 20 till 30 procent totalt, säger universitetets styrelsemedlem professor Heiner Heimes.

– Trots den ökade genomströmningstakten är kvaliteten åtminstone jämförbar när det gäller vidhäftning, restfukt, elektrisk ledningsförmåga och elektrokemiska egenskaper. Lämpligheten för industriell användning har därför fullt ut visats, säger Achim Kampker på universitetet.

Testernar har gjorts på LFP-celler med grafitanod. Nu ska fler kemier testas.
Det återstår att se vem som först hinner fram med tekniken. Om det stämmer det Tesla säger att de redan i år ska börja massproducera celler med torra elektroder är det bråda dagar för den europeiska batteriindustrin.