Forskning: ”Elektrokemisk tvätt” kan ge batterier nytt liv

Vårt behöv av energilagring växer och återvinning av uttjänta batterier väntas bli en miljardindustri. Inte minst sedan EU spikade sin nya batteriförordning som innebär införandet av batteripass där det ska anges att det innehåller en viss del återvunna material enligt rådande regler. Här i Sverige satsar bland annat Stena Recycling på återvinning av batterier och […]

Vårt behöv av energilagring växer och återvinning av uttjänta batterier väntas bli en miljardindustri. Inte minst sedan EU spikade sin nya batteriförordning som innebär införandet av batteripass där det ska anges att det innehåller en viss del återvunna material enligt rådande regler. Här i Sverige satsar bland annat Stena Recycling på återvinning av batterier och vi har även besökt en anläggning som Mercedes har byggt i södra Tyskland – läs mer om det här.

Generellt krossas batterierna vid återvinningsprocessen för att separera litium, nickel och kobolt. Men forskare vid Cornell University har nu lagt fram en annan, mindre förstörande metod som de kallar Direct Electrode-to-Electrode Regeneration (DEER). Den bygger på att elektroden tas ut från battericellen för att behandlas med en elektrokemisk lösning. Genom det försvinner den stabila hinna som kallas Solid Electrolyte Interphase (SEI) som bildas mellan anod och katod när batteriet laddas upp och ur. Något som bidrar till att minska batteriets kapacitet.

Enligt forskarna har de med sin metod kunnat återställa 95 procents av batteriets ursprungliga kapacitet. I försöken har de använt batterier där kapaciteten har minskat till mellan 70 och 80 procent. Metoden beskrivs som enklare, billigare och mindre resurskrävande än vid dagens metoder för återvinning av batterier.

– Vi reparerar dem som de är, utan att krossa eller mala ner dem, och sätter sedan tillbaka dem i ett nytt batteri. Upplösningen är i princip det som gör att batteriet återfår sin kapacitet. Vi ser en återhämtning på 95 procent. Därmed kortar vi cirkularitetsloopen avsevärt, säger Vibha Kalra som lett projektet.

Än så länge handlar det endast om laboratorieförsök. Nästa steg är enligt forskarna att testa metoden på fler batterier samt olika orsaker till degradering.