Femårsplan för Kinas batteribransch – solid state, natrium och snabbladdning

Kina är sedan länge landet med störst tillverkning av batterier för elbilar. Och det med råge. Nu har landets industridepartement lagt fram en ny femårsplan för batteribranschen som sträcker sig mellan åren 2026 och 2030. I ljuset av det är det inte förvånande att vi de senaste månaderna sett stora planer på massatillverkning av solid […]

Kina är sedan länge landet med störst tillverkning av batterier för elbilar. Och det med råge. Nu har landets industridepartement lagt fram en ny femårsplan för batteribranschen som sträcker sig mellan åren 2026 och 2030. I ljuset av det är det inte förvånande att vi de senaste månaderna sett stora planer på massatillverkning av solid state-batterier från i princip alla viktiga batteritillverkare i Kina.

Planen slår fast att det till år 2030 ska finnas tillverkning av solid state-batterier i industriell skala. Sådana batterier använder en fast i stället för en flytande elektrolyt, vilket innebär att de kan ha en hög energitäthet, klara snabb laddning och även vara säkrare än de batterier som används idag. En rad utvecklare har jobbat med solid state-batterier under lång tid, men det har visat sig svårt att få till lönsam volymtillverkning.

Utöver solid state-batterier slår planen även fast att det ska satsas på natriumjonbatterier, där dyrt litium ersätts med billigt salt. En utmaning med dem är att de länge haft en energidensitet som varit för låg för att de ska kunna användas i elbilar. Men bland annat CATL, världens största batteritillverkare, har lanserat sitt så kallade Naxtra-batteri som är av typen natriumjon och visar på en energidensitet som nästan motsvarar den hos litiumjärnfosfatbatterier, LFP.

Att det är solid state- och natriumjonbatterier som står i fokus för framtiden märks också i att de fram till 2028 inte beläggs med någon punktskatt. För litiumjonbatterier kommer punktskatten däremot nästa år öka från dagens två till fyra procent.

Ytterligare en typ av batteri som nämns i planen är så kallade redoxflödesbatterier, där energin lagras i vätskor i externa tankar. Vätskorna pumpas genom en battericell där en kemisk reaktion omvandlar den lagrade energin till elektricitet. Det handlar då om en typ av batteri som används för energilagring i stora anläggningar.

Mer intressant för elbilar är då satsningen på nya batterikemier med högre energitäthet. Planen pekar bland annat ut litium-metallanoder som ett alternativ till den grafit som används i många av dagens batterier. Litium kan lagra betydligt mer energi per vikt än grafit, vilket i teorin kan ge lättare batterier med längre räckvidd.

Ännu ett steg längre går så kallade anodfria batterier. Där finns ingen aktiv anod när battericellen tillverkas. I stället bildas ett lager av litium-metall på en strömkollektor när batteriet laddas. Genom att spara in på anodmaterialet kan ännu högre energitäthet uppnås. Tekniken är dock fortfarande under utveckling, bland annat eftersom det är en utmaning att få litiumet att bildas och försvinna jämnt vid upprepade laddningar utan att batteriet tappar kapacitet.

Femårsplanen slår också fast satsningar på ultrasnabbladdande batterier. Även det är något som vi redan nu har börjat se från kinesiska tillverkare. BYD har lanserat sitt Blade 2.0-batteri som kan ladda med upp till 1 500 kW med så kallad Flash Charging. Och häromveckan presenterade Volvo Cars och Polestars ägare Geely ett nytt batterisystem som med hjälp av AI-teknik och algoritmer uppges kunna ladda med hela 2 250 kW.

Redan idag dominerar Kina värdekedjan för tillverkning av batterier. Nu ska det även fokuseras på att säkra inhemsk framställning av litium, kobolt och andra metaller som behövs för batteritillverkning. Men även genom ökad återvinning av batterier som används idag. Det nämns även att batteritillverkare ska bygga upp system för återvinning också i andra länder dit de exporterar stora mängder batterier. Något som krävs här i EU sedan införandet av den nya batteriförordningen där det slås fast hur mycket av olika material från batteriet som ska återvinnas. Med batteriförordningen införde EU också ett så kallat ”batteripass” där information om tillverkning och mängden koldioxidutsläpp det lett till samlas. Ett liknande system ska nu även införas i Kina.